Det kommande året bjuder på ännu mer överraskningar och nya sätt för dig att ägna dig åt naturvetenskap och teknik. Vi lanserar Unga Forskare Academy för att öka din kompetens och ta kick-offen till en ny nivå, vi startar ett SWAT-team för specialutvalda showuppdrag och vi anställer en ny person som kommer att arbeta med lärarkontakter. Men de största förändringarna och förbundets största utveckling, den står du för. Idag är det lättare att förverkliga nya idéer i föbrundet än någonsin, och lättare ska det bli.

Vad vill du göra under 2012? Vill du ta ett distrikt, en verksamhet eller en ämnesförening till en helt ny nivå? Eller vill du hitta något helt nytt sätt att uppfylla vårt syfte? Du bestämmer!

Vad händer när man samlar 50 Unga Forskare på en kursgård och låter dem prata med varandra?

På årets utbildningshelg hände massa saker. Bland annat pratade Nils Anlind om kommunikation och hur vi ska kunna kommunicera för att visa upp förbundet som en helhet. Han pratade även om hur vi kan använda oss av förbundets forum för att hjälpa varandra i våra projekt genom en öppnare kommunikation. Ämnesprojektledarna Rikard Ahrgren och Alexander Osika berättade om ämnesföreningarna. Detta efterföljdes av ett sammarbetspass av Tove Ladberg där främst projektledare, ämnesprojektledare och distrikt fick fundera på hur de ska stötta och dra nytta av varandra. Det hölls även nätverkspass för ordförande, projektledare, kassörer, valberedare, revisorer med flera. Och så klart den traditionella mångkampen, i år av Therese de Haan.

Utbildningshelgerna är en av de viktigaste händelserna på Unga Forskare-året. Här lär vi oss saker så att vi blir ännu bättre. Vi träffar varandra och får massa nya idéer om hur man kan samarbeta eller genomföra nya häftiga saker tillsammans. Allt vi lär oss kan vi ta med oss hem och lära de som ej var med på utbildningshelgen. Det ger en massa energi till det vardagliga arbetet. Framför allt har förbundet sedan den första KickOffen 2008 allt mer börjat verka som en enhet där samarbeten mellan distrikt och verksamhetsgrupper blir allt vanligare. Och att vara på utbildningshelgen har i alla fall alltid gett mig känslan av att vara del av något större.

Jag skulle vilja rikta ett stort tack alla deltagare som varit med skapat denna helg, utan er blir det ingenting! Och särskilt vill jag tacka Egzona, matfunktionärer och kansliet som har sett till att vi fick träffas och ordnat det så bra på alla sätt och vis! Varmt tack!

Och för att svara på frågan jag ställde det första jag gjort: Vad händer när man samlar 50 Unga Forskare på en kursgård och låter dem prata med varandra?
Det det föds idéer, knyts kontakter och enar!

Rays vision är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation inom naturvetenskap och teknik vilket de förverkligar genom att tidigt hjälpa unga talanger att inse sin fulla potential, både som forskare och ledare.

Unga Forskare är en av Rays samarbetspartners och jag vill passa på att önska Rays lycka till med de fortsatta förberedelserna.

Stort lycka till också till alla er gymnasieelever som sökt! Är ni intresserade av att utveckla ert intresse för naturvetenskap och teknik är varmt välkomna att kolla in Unga Forskares hemsida och höra av er till oss så hjälper vi er. Vi är en organisation av unga för unga som är intresserade av naturvetenskap och teknik och erbjuder bland annat stipendier, kurser, utbildningar, läger, tävlingar, ledaruppdrag, studiebesök, kontakter och inspiration inom naturvetenskap och teknik.

En särskild berättelse från året som gått som jag skulle vilja lyfta fram är verksamhetsberättelsen (som finns här). Den är perfekt för dig som besöker Riksstämman för första gången för här kan du snabbt få en bild av bredden i Unga Forskare. Perfekt för dig som är aktiv i Unga Forskare för här får du läsa om alla de fantastiska projekt och verksamheter du och dina Unga Forskare-vänner har genomfört landet runt under hela året. Perfekt för dig som besöker din sista Riksstämma som förtroendevald, eller redan är alumn för här får du reda på att just dina insatser var så välbehövda för att fler unga som ville utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik skulle få möjlighet att göra det. Verksamhetsberättelsen är perfekt för dig som företag, organisation eller privatperson som vill samarbeta med Unga Forskare, för här får du veta varför Unga Forskare behövs, vår måluppfyllelse samt redovisning. För dig som som lärare och elev är verksamhetsberättelsen ett smörgåsbord där du kan välja ut de verktyg Unga Forskare erbjuder som du vill använda dig av.

Trevlig läsning!

Alla andra handlingar inför Riksstämman ligger uppe på hemsidan och alla kommentarer och tankar inför årsmötet är varmt välkomna. Vi har ett forum där man sedan en tid tillbaka kan diskutera handlingarna, och som medlem kan man ringa upp ledamöterna i styrelsen om man har funderingar inför Riksstämman.

”Distrikten ska stödja sina medlemmar!”

”Hur många medlemmar rapporterade vi till ungdomsstyrelsen förra året?´”

och så vidare…

Att medlemmarna är viktiga i Unga Forskare råder det knappast någon tvekan kring. Men trots det, så diskuteras det sällan kring själva begreppet medlem. Ibland kan man ana att de olika bilder av vad en medlem är snarare rör till diskussionen än för den framåt; om en person tar för givet att begreppet medlem är ekvivalent med något särskilt, medan en annan person tycker att det är självklart att medlem betyder en annan sak, och dessa personer diskuterar och förutsätter att den andra personen utgår från samma medlemsbegrepp, så kan det vara svårt att förstå varandra.

Personligen tycker jag att det här är en väldigt intressant fråga, men samtidigt en svår fråga eftersom den är så stor. Både jag och förbundsstyrelsen har en del åsikter i frågan, men jag ska försöka att hålla dem utanför det här inlägget och istället försöka att objektivt lyfta några aspekter kring medlemsbegreppet som är väl värda sin tid att fundera kring.

1. Vad är en medlem?

Man kan tänka sig många svar på den frågan. I vårt fall, med Förbundet Unga Forskare, så finns det mig veterligen två vanliga svar på den frågan:

a) Våra stadgar är inget under av klarhet, men läser man dem några gånger tycker jag att de verkar säga att en medlem till förbundet är en person som är medlem i en förening, som i sin tur alltså är ansluten till förbundet. Alltså: en medlem = en fysisk person.

Det är även den här tolkningen av begreppet medlem som ungdomsstyrelsen gör; vår medlemssiffra som vi årligen rapporterar och får statsbidrag för utgörs av personer. Även siffror som antalet lokalföreningar och antalet län som vi har verksamhet i är saker som ungdomsstyrelsen bryr sig om, men då de pratar om ”bidragsgrundande medlem” så handlar det alltid om fysiska personer.

b) Den andra tolkningen, som till exempel förra förbundsstyrelsen tydligt ställde sig bakom då man skrev förbundets policy (och även den nuvarande i och med att vi har antagit i stort sett samma policy), är att det är ”till förbundet anslutna organisationer” som är förbundets medlemmar. Alltså: en medlem = en förening.

Det här är mer än hårklyveri – vilken syn man har på medlemmar påverkar vår verksamhet. Väljer man att se på medlemmar i form av personer, så blir det naturligt att verksamhet som till exempel kurshelger, stipendieresor för enskilda personer och verksamhet som riktar sig till enskilda personer i allmänhet hamnar i fokus och sätter normen för vad som är ”rätt” verksamhet. Väljer man å andra sidan att istället se på föreningar som medlemmar, så blir det verksamheter som föreningsutbildningar, utgivande av aktivitetsböcker och verksamhet som ser till föreningarnas (och inte individerna i föreningens) bästa som får en naturlig roll som ”rätt” verksamhet.

Jag hade ett intressant samtal med David Borg ifrån stockholmsdistriktet för någon vecka sedan, och han nämnde då en lösning på det tvetydiga begreppet medlem som ett annat stort ungdomsförbund använder sig av; de talar om medlemsföreningar och föreningsmedlemmar istället för medlemmar. Det kanske är en bra lösning på terminologiproblemet? Men den viktigaste frågan kvarstår – ska förbundets sätta medlemsföreningar eller föreningsmedlemmar i centrum?

2. Mål eller medel?

a) Utifrån min erfarenhet av scoutrörelsen, så riktar sig så gott som all verksamhet (undantaget någon rekryteringsaktivitet) till medlemmarna. Det finns liksom inte på agendan att ens diskutera något annat – scoutläger som är till för andra än scouterna?

b) Greenpeace, däremot, riktar ingen verksamhet mot sina medlemmar. Nu är jag inte medlem i Greenpeace, men jag föreställer mig att ett medlemskap hos dem är mer som ett stödmedlemskap, man vill visa att man ställer upp på deras idé.

Det ligger förstås i verksamhetens natur i både fallet med greenpeace och scoutrörelsen huruvida den riktar sig till medlemmarna eller ej, men de två fallen tycker jag även illustrerar två olika synsätt på medlemmar; betyder medlemmarna allt för organisationen, eller är de bara ett medel för att uppnå ett högre syfte?

Dessa två organisationer är bara exempel, det finns mängder av organisationer inom vitt skilda verksamheter som har någon av dessa syner på sina medlemmar. Och förstås ännu fler som har en syn som ligger ”någonstans mitt emellan”.

(Det finns även en annan organisationsform, istället för förening, om man enbart vill fokusera på ”ett högre syfte”, och inte vill ha med medlemmar att göra alls – stiftelse. Det finns många stiftelser som bara pysslar med att ge diverse pengabidrag, som man kanske spontant associerar ordet till, men det är bara en del av alla: Två exempel som kanske är bekanta är A Non Smoking Generation och Wikimedia Foundation.)

Vilken syn man väljer på medlemmarnas roll påverkar förstås också hur verksamheten utformas, men kan även påverka sådant som inflytande-, organisations och demokratifrågor, och gör på så sätt frågan om medlemmarnas roll kanske ännu viktigare än frågan om vem som är medlem.

= =

Jag, för min del, tycker inte att alla aktiva i Unga Forskare behöver (eller ens borde) ha samma syn på medlemmar; alla de olika aspekterna tillför viktiga perspektiv på vår organisation och verksamhet. Däremot tror jag att alla tjänar på att det finns en bred förståelse för de olika synsätten, vilket jag vill försöka bidra till i och med det här inlägget.

Ta hand om er i sommarvärmen!

Andreas

Gästbloggare: Andreas Svensson, förbundsstyrelsen

Tänk dig ett vitt papper.

Ställ dig sedan frågan: Vad ska Förbundet Unga Forskare uppnå under nästa verksamhetsår?

Tillsammans med Johannes och Daniel i förbundsstyrelsen, ställdes jag inför den situationen i höstas.

Det finns ganska mycket att tänka på när man skriver förslaget till Förbundet Unga Forskares verksamhetsplan för 2010. Jag tänkte passa på att redogöra för några viktiga resonemang, som ligger bakom den proposition som förbundsstyrelsen nu har lagt och går att läsa här:

http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Våra viktigaste slutsatser: vad verksamhetsplanen ska innehålla

Förbundets långsiktiga utveckling är en fråga som förbundsstyrelsen arbetat mycket med under året. Det är ett arbete som också till exempel märks på den proposition som förbundsstyrelsen har lagt om att ta fram en vision.

Efter mycket funderade och diskuterande såväl inom styrelsen som med vårt kansli, våra uppdragstagare och distriktsordföranden har vi kommit fram till att vi ska, i stora drag, fortsätta att göra det vi gör, och det är det du kan läsa om under ”kärnverksamhet” i verksamhetsplanspropositionen. Men för att vi ska kunna utvecklas klokt, strategiskt och på lång sikt, ska vi satsa på några särskilt viktiga delar för förbundet under 2010. Dessa utvecklingsområden har vi valt att formulera som tre fokusområden:

Distrikten

Nyckeln för förbundet att kunna växa, nå ut till fler och bli bättre ligger hos distrikten. En central organisation på ett kontor i Stockholm kan inte göra alls så mycket som alla distrikten har potential att göra, eller vara så lokalt förankrade och så närvarande som distrikten kan. Distrikten är de som bäst kan stötta och hjälpa våra medlemmar och därför vill vi satsa stort på distrikten under 2010! Målen för det arbetet vi föreslår ska göras kan du läsa i fokusområdet ”Regional utveckling” i förslaget till verksamhetsplan.

Bilden av oss själva

Hur ser vi själva på vår organisation, och vilken bild förmedlar vi till andra? Är vi delar av ett och samma förbund som jobbar mot samma mål, eller olika organisationer som bara råkar ha samma namn? Vi är övertygade om att den ena inställningen har enormt mycket mer potential att göra förbundet större, bättre och mer syftesuppfyllande än den andra. Och även om vi har kommit en bra bit på vägen, är det långt kvar till mål. Vill du veta vilken av inställningarna det är vi tror på? Läs då fokusområdet ”Enhetlighet och kommunikation” i verksamhetsplanspropositionen.

Skolan

Så gott som alla som förbundet i första hand vänder sig till, unga intresserade av naturvetenskap och teknik, går i skolan. Det måste vi ju utnyttja. Förbundet har till och från haft lite olika verksamheter och förhållningssätt till skolan, men nu vill vi ta ett helhetsgrepp! Läs mer om vad vi vill i fokusområdet ”Unga Forskare – en naturlig del av skolan”.

… och så för er som vill veta mer om hur vi har tänkt: Något om verksamhetsplanens form och upplägg

Hur ska verksamhetsplanen reglera förbundets verksamhet under 2010?
Det skulle, till exempel, kunna vara en lång lista med aktiviteter som ska genomföras, med detaljer om både lokalytor och färgerna på funktionärernas tröjor. Eller bara en rad text: ”Förbundet Unga Forskare ska uppfylla sitt syfte under 2010″. Men inte helt oväntat, så har vi valt en gyllene medelväg.

Vi är övertygade om att de effekter som en verksamhet bidrar till är viktigare än hur själva verksamheten ser ut. Om förbundets kansli skickar ut ett nyhetsbrev varannan månad som snigelpost eller varje vecka via e-post spelar egentligen ingen större roll, så länge nyhetsbreven uppfyller sitt syfte på ett effektivt sätt. Eller hur?

Utifrån hur verksamhetsplanen såg ut förra året, de diskussioner som fanns då samt utvärderingen om målbaserad verksamhetsplan som har genomförts, så tror vi att vi har hittat en bra nivå. Målen har stötts och blötts sedan oktober, och det finns många tankar kring hur varje enskilt mål har formulerats.

Jag vågar nog påstå att Riksstämman aldrig tidigare har haft ett så stort reellt inflytande över verksamheten som med årets förslag till verksamhetsplan. Det är förvisso sant att förslaget inte varken innehåller några siffror eller datum, men man kan dra en parallell med politiken: har medborgarna störst inflytande om de får tycka till om vissa enskilda beslut, eller om de får tycka till om vilken ideologi som styr besluten?

Med årets verksamhetsplan får Riksstämman möjlighet att på allvar diskutera om förbundet verkligen ska ”skapa goda förutsättningar för unga att få praktiskt och ekonomiskt stöd för projekt med naturvetenskaplig eller teknisk karaktär”, eller är det kanske inte relevant för förbundet att ha verksamhet som uppfyller ett sådant mål? Till exempel. Och oavsett om Riksstämman väljer att förändra några mål eller inte, hoppas vi att vi har väckt tankar kring vad förbundets verksamhet syftar till att uppnå, som i sin tur ska uppfylla förbundets syfte: ”att genom organiserad fritidsverksamhet främja ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik, samt dess roll i samhället”, som det står i stadgarna.

Hur skriver man en pedagogisk verksamhetsplan?
Det är en stor utmaning att skriva en verksamhetsplan, men det är en ännu större utmaning att skriva en verksamhetsplan som går att begripa. För att försöka uppnå det har vi valt att dela in verksamhetsplanen i två delar – kärnverksamhet respektive fokus 2010. För att använda matematiska termer, skulle man kunna säga att fokusområdena är derivatan av vad förbundet ska göra under 2010, det vill säga de förändringar vi vill ska ske.

Varför vill vi då peka ut vilka förändringar vi vill göra, eller kanske snarare vad vi vill utveckla, så tydligt? Jo, utvecklingsarbetet är sådant som berör hela organisationen, och vi tycker därför att det är viktigt att alla är medvetna, och förhoppningsvis också överens, om målen med det arbetet. Och ju större medvetenhet det finns om det utvecklingsarbete som Riksstämman beslutar ska ske under 2010, desto större genomslagskraft kommer det att få.

Har du frågor, funderingar eller bara vill diskutera kring verksamhetsplanspropositionen? Då är du hjärtligt välkommen att kontakta mig, eller någon annan i styrelsen. Det är, som sagt, förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan som är klart. Hur verksamhetsplanen för 2010 verkligen kommer att ser ut är upp till Riksstämman. Gissa om jag är nyfiken!

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Fredag 26/2 skriver Guncha Welsapar om visionspropositionen.

Nobeldagen är lite av en favorit bland decemberdagarna. Säga vad man vill om Idol och diverse sport, men de kan aldrig komma upp i det glitter, den glamour, den festlighet och – framför allt – den status som vetenskapen gör varje år den 10:e december. Det gillar jag.

Vid 18:50 börjar banketten på SVT. På plats i Blå hallen i Stockholms stadshus finns givetvis Förbundet Unga Forskare. Det är Louise Lönndahl, projektledare för Stockholm International Youth Science Seminar, som med runt 25 inbjudna unga forskare från hela världen som är där.

Unga Forsare Väst kommer med att fira Nobel med en egen Nobelmiddag, men det först i morgon fredag. Det är första gången som de arrangerar sin Nobelmiddag och jag önskar dem all lycka.

Själv ska jag fira vetenskapen genom att i gott sällskap äta Jansons frestelse och titta på TV.

Detta möte kommer till stor del att ägnas åt att diskutera och besluta om flera av styrelsens viktiga strategiska utredningar. Just i detta tillfälle diskuteras Förbundet Unga Forskares nya värderingspolicy, det viktigaste och mest inflytelserika styrdokumentet utöver stadgan och verksamhetsplanen. Förbundet har länge haft en bristfällig, och på vissa områden obefintlig, policy och tanken är att styrelsen nu sätter ned foten i ett antal viktiga frågor. Policy må låta som ett torrt dokument, men för att ge en inblick kommer här lite klipp ur policyn:

Förbundet Unga Forskare ska vara lättillgängligt för medlemmar och det ska vara lätt att bli medlem.

Det ska vara tydligt vad man får ut av att vara medlem i Förbundet Unga Forskare, däribland ett medlemsbidrag reglerat av Riksstämman.

…

Att engagera sig ideellt i Förbundet Unga Forskares verksamhet skall inte innebära några merkostnader jämfört med om man inte valt att engagerat sig. Ersättning ges så länge kostnaden är skälig.

…

Samarbeten med företagspartners ska jämte ekonomiska bidrag inbringa möjligheter för förbundets verksamhet.

Så fort beslut är fattat (på söndagen) och protokollet justerat så kommer den nya policyn upp på hemsidan. Är du engagerad i FUF? Då kan det vara klokt att läsa igenom väl valda delar så att du har koll på förbundets gemensamma värderingar.

Efter en liten försenande insident orsakad av några tidigare gäster på gården kunde helgen dra igång med något försenat schema.

På kvällen hölls det en del sociala aktiviteter med en tipspromenad vars utslagsfråga var att summera alla A:n i förbundsstyrelsens ledamöters samtliga namn. En klurig nöt även för en ledamot måste jag säga!

Kvällen fortsatte med en releasefest för förbundets nya föreningshandbok. Boken är skriven av Joni Lindgren, som genast fick mycket fina lovord för arbetet. Snyggt och informativt. Bra jobbat!

Partyt kapades dock av Anders Lundberg som tog tillfället i akt att tacka av Joni för sin tid som generalsekreterare. Joni arbetar bara några veckor till för förbundet innan hon ska ta steget till att bli student. Men vad ger man en person som har betytt så mycket för så många under så lång tid? Efter mycket funderande var det självklart: det finaste en organisation kan ge. Ett herdersmedlemskap!

Kvällen fortsatte med kareokedans och tårta. En mycket bra start på Kickoffen =)