Under riksstämman har jag fått chansen att prata med många medlemmar om vad Unga Forskare är för dem. Vad det betyder på det personliga planet, vad det betyder för det framtida yrkesvalet och vad Unga Forskare i förlängningen betyder för mänskligheten. Och det är med en enorm värme och passion som våra medlemmar berättar om förbundets verksamhet och det arbete de gör varje dag för att främja intresset för naturvetenskap och teknik.

Genom den nya verksamhetsplanen har förbundet fått verktyg och riktningar för att lyfta förbundet inom områdena gymnasieskolan, medlemmar och exponering. Jag ser mycket fram emot att arbeta kring de här frågorna tillsammans med er alla!

En särskild berättelse från året som gått som jag skulle vilja lyfta fram är verksamhetsberättelsen (som finns här). Den är perfekt för dig som besöker Riksstämman för första gången för här kan du snabbt få en bild av bredden i Unga Forskare. Perfekt för dig som är aktiv i Unga Forskare för här får du läsa om alla de fantastiska projekt och verksamheter du och dina Unga Forskare-vänner har genomfört landet runt under hela året. Perfekt för dig som besöker din sista Riksstämma som förtroendevald, eller redan är alumn för här får du reda på att just dina insatser var så välbehövda för att fler unga som ville utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik skulle få möjlighet att göra det. Verksamhetsberättelsen är perfekt för dig som företag, organisation eller privatperson som vill samarbeta med Unga Forskare, för här får du veta varför Unga Forskare behövs, vår måluppfyllelse samt redovisning. För dig som som lärare och elev är verksamhetsberättelsen ett smörgåsbord där du kan välja ut de verktyg Unga Forskare erbjuder som du vill använda dig av.

Trevlig läsning!

Alla andra handlingar inför Riksstämman ligger uppe på hemsidan och alla kommentarer och tankar inför årsmötet är varmt välkomna. Vi har ett forum där man sedan en tid tillbaka kan diskutera handlingarna, och som medlem kan man ringa upp ledamöterna i styrelsen om man har funderingar inför Riksstämman.

Förbundets syfte har i det närmaste sett likadant ut sedan förbundet bildades. Den formulering som syftet har nu är inte helt optimal eftersom den kan tolkas på många sätt, och får olika innebörd beroende på vem i förbundet man frågar. Riksstämman 2010 gav därför förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på nytt syfte, men också en vision för förbundet, något som vi inte haft förut.

En vision är en ljus bild av hur vi vill att samhället eller förbundet ska se ut när vi uppnått vårt syfte. Visionen kommer göra det tydligare vart förbundet vill nå, något som kan göra det lättare för både styrelsen, kansliet, medlemmar och samarbetspartners.

På Riksstämman 2009 antogs också förbundets första åsiktsprofil, som för närvarande innehåller åsikten att en bra metod för att inspirera unga inom naturvetenskap och teknik är genom andra unga. För att åsiktsprofilen ska vara ständigt aktuell så ska den varje år antas av Riksstämman. Nu jobbar förbundsstyrelsen med att ge åsiktsprofilen ett lyft genom att hitta gemensamma åsikter hos förbundets medlemmar.

De visioner, syften och åsikter som tagit sig till enkäten har gått igenom en lång process. Först samlades distriktsordförandena, de nationella projektledarna, kansliet och förbundsstyrelsen en dag och försökte hitta så många förslag som möjligt. Förbundets medlemmar fick sedan möjlighet att utifrån alla dessa förslag hitta på egna, kombinera flera efter tycke och sedan välja ut de absoluta favoriterna. Dessa har sedan sammanställts och finns nu för alla förbundets medlemmar att ta ställning till i undersökningen.

Förhoppningsvis kommer efter undersökningen är genomförd endast en vision, ett syfte och en handfull åsikter tagit sig ända fram. Dessa kommer då bli underlag till förbundsstyrelsens beslut om vilka propositioner som ska läggas till Riksstämman.

Passa nu på och gör din röst hör om hur du tycker att förbundets framtid ska se ut!

På vägen hem till Linköping idag satt jag på bussen och roade mig. Leken var ganska simpel: utifrån ett givet ämne, ”vilken sak skulle Unga Forskare vara”.

- Vilken passagerare på bussen? (helt klart den spralliga elvaåriga tjejen med svart, krulligt hår i små ”dumplings” som inte, och jag menar verkligen inte, kunde sitta still)

- Vilket fönster på huset som for förbi? (det längst upp en bit in till höger med rutiga gardiner och en vas med blommar i)

Ja, du förstår mitt nöje..

Så såg jag trafikljuset framför mig som precis slog om från rött till gult, och det fick mig att tänka.

När jag började i styrelsen så hade förbundet varit grönt i ganska många år. Tidigare förbundsstyrelser hade varit minst sagt flitiga med många tankar och idéer. Stora häftiga projekt som TEND hade dragits igång med flera miljoner i omsättning. Nya verksamheter som Dynamitdagarna var skapade och ett helt nytt pris, Unga Forskares Linnépris var nyligen instiftat.

Samtidigt som trafikljuset tillät bilar att köra som galningar åt alla möjliga håll hände något runt omkring, och det här är viktigt att observera. För varje år som gick blev antalet medlemmar färre och trots all aktivitet vad det en krympande del av medlemmarna som valde att engagerade sig i någon av de nationella verksamheterna. Succén med Linnépriset uteblev och intresset för de nya projekten var hos många svalt. De projekt som startades upp av styrelsen grundade sig till stor del i det intresse som sittade ledning hade, och vissnade tyvärr ofta då sittade styrelse avgick.

Trafikljuset ställdes om till rött och ett omfattande självrannsakan påbörjades. Under de senare åren har det arbetats hårt med att strukturera upp förbundet och hitta tillbaka till de kärnvärden som Unga Forskare bygger på.

Unga Forskare har under år 2010 försökt att lära av de misstag som tidigare gjorts. Istället för att slå om trafikljuset till grönt direkt och återigen se bilarna köra lite hur som helt så har vi valt att mellanlanda på det gula ljuset, som består av två delar. Avvakta och gasa.

Avvakta: Unga Forskares 3-årsstrategi, vision och åsiktsprofil har alla skapats tillsammans av hela förbundet på ett sätt som aldrig tidigare skett i förbundet. Det finns ingen del av de tankar som dokumenten bygger på som enbart funnits i styrelsen och som saknar förankring hos medlemmarna. Vi vet idag vart Unga Forskare vill ta vägen. Samtidigt har vi jobbat hårt med att förbättra kommunikationerna i förbundet och skapa stabilitet och framförallt (!), förutsättningar för att växa.

Gasa: Parallellt med arbetet att hitta framtidsdrömmarna och välja ut fokusområden har vi arbetet med att skapa nya samarbetspartners och ta fram projektidéer, där några av dem i stort sätt är färdiga att isjösättas.

Så när blir det då äntligen grönt?

På riksstämman 2011 kommer förbundets nya styrdokument att diskuteras och förhoppningsvis godkännas. Styrelsen som tillträder då kommer att ha nästan 2 år på sig att oavbrutet förverkliga förbundets nya vision och verksamhetsplan tillsammans med er medlemmar och ett erfaret och mycket kompetent kansli.

Det är dags att förverkliga våra tankar och börja expandera som förbund!

Sara

ps. Se till att göra din åsikt som medlem hörd i den undersökning om förbundets vision, åsiktsprofil och syfte som lanseras i nästa vecka.

Riksstämmohelgerna brukar vara en utav de mest påfrestade Unga Forskarehelgen på hela året. Mycket nytt, många viktiga beslut, massa härliga människor som man inte träffat på länge leder ofta till lite sömn och väldigt mycket kul. En enda helg för så många olika frågor kräver väldigt mycket. De beslut som tas på Riksstämman får stora konsekvenser, inte bara för det kommande året utan för förbundets hela framtid. Då är det väldigt viktigt att alla beslut är väl genomtänkta och väl underbyggda. Detta kan göra att en helg känns som väldigt lite tid – och det är det.

Att man behöver arbeta igenom beslutsunderlagen så pass mycket innan för att kunna ta ett bra beslut gör att det uppstår ett annat problem som är minst lika allvarligt: de som skriver själva beslutsunderlagen tar en väldig makt ifrån själva stämman. Detta är mycket tråkigt eftersom att tanken med Riksstämman är att alla medlemmar ska ha möjlighet att ta del av och kunna påverka besluten. Beslut som bör tas av hela förbundet då de gäller hela förbundet!

Här uppstår en konflikt! Antingen så tar man väl genomtänkta beslut eller så får Riksstämman den makt den ska ha. Eller? I en sån här fråga tror jag att man behöver göra kompromisser och leta nya lösningar. För vi måste ta välgrundande beslut på Riksstämman, annat vore väl korkat. Samtidigt som att vi är ett förbund och det är viktigt att ingen stängs ute från att vara med och påverka beslut för att man inte får vara med där besluten tas!

Hur ska man kunna lösa detta då? Hur ska man kunna ta ett välgrundat beslut samtidigt som alla ska kunna vara med i beslutsprocessen? Det är en svår fråga och jag vet inte om det finns ett perfekt svar på den. Styrelsen har i alla fall i år försökt få båda på ett antal olika sätt.

1. Vi har öppnat upp de frågor som kommer att ligga som beslut på Riksstämman redan innan själva stämman genom de utredningar som oftast ligger till grund för en proposition har gått ut till hela eller delar av förbundet och man har som medlem eller aktiv kunnat påverka under själva utredningens gång.
2. Vi har genomfört en påverkansenkät som gått ut till hela förbundet.
3. Vi har försökt dra igång ett påverkanstorg inför våra styrelsemöten där man har kunnat vara med och diskutera frågor som ska diskuteras på möten, flera gånger ett beslut som på ena eller andra sättet idag berör propositionerna på Riksstämman.
4. Vi kommer nu att lägga ut alla propositioner och även de motioner som kommer att komma in så småningom på detta påverkanstorg så att de som verkligen vill gå in och diskutera en fråga i god tid och komma med andra idéer kan göra det långt innan stämman. Detta gör att man ha mer tid att fundera ut bra formuleringar till t.ex. verksamhetsplanen.
5. Förra året avslogs många motioner och det kunde vara p.g.a. formuleringar som inte passade in i verksamhetsplanen. För att undvika detta kommer det att i år bli en elektronisk motionsskrivarverkstad där man ska kunna hjälpas åt att formulera bra motioner så att fokus hamnar på motionens innehåll på Riksstämman.

Så det vi egentligen försökt göra är att förlänga Riksstämman och öppna upp de diskussioner som man annars har på en enda helg över hela året.

Har du upplevt några andra problem på Riksstämman som du vill lyfta? Har du tankar på hur man skulle kunna ta ordentligt genomtänkta beslut samtidigt som alla kan vara med och påverka dem? Hör av dig till mig på sanna.holm [at] ungaforskare.org eller ring mig 073-9159779 så kan vi prata vidare om saken.

Vi ses på Riksstämman!

Sanna

Det finns inte ett enkelt svar, men den viktigaste anledningen är att vi inte haft tid. Visst är det roligt att blogga, särskilt när vi får feedback, men det finns trots allt viktigare saker. Som t.ex. att se till att alla handlingar som vi enligt stadgarna är skyldiga att färdigställa finns på Riksstämman. Till dessa hör exempelvis bokslutet, årsredovisningen för Gundel Cornelia Babs Stipendiefond och verksamhetsberättelsen. De sista två månaderna innan Riksstämman är alltid en oerhört stressig period för styrelsen, och vi hinner inte alltid med allt vi företar oss. Vi hade beslutat att, om det blir tid över när alla ”måsten” är klara, skriva blogginlägg om i första hand propositioner och i andra hand motioner. Varför denna prioritetsordning? För det första är propositionerna rent generellt de tyngsta förslagen till Riksstämman, både för den impact de har (t.ex. budget och verksamhetsplan) men också för att de är stadgereglerade. Således är det ur demokratisk synpunkt viktigare att lägga större tyngd på propositionerna, framförallt de stadgereglerade. För det andra har vi redan kommenterat motionerna i våra motionssvar. Ytterligare blogginlägg skulle, med största sannolikhet, bara bli varianter på motionssvaren. Vi vill också påminna om att något liknande det vi gjort i år inte funnits tidigare.

Med det sagt vill förbundsstyrelsen tacka alla som tagit sig tid att ge oss feedback, det har verkligen varit uppskattat! Vi håller tummarna för att nästa förbundsstyrelse fortsätter att motivera och förklara sitt tänkande på bloggen och i andra sammanhang. Vi har bara påbörjat arbetet och även om det finns mycket kvar att göra när det gäller öppenhet är vi nöjda med att vi kommit rätt långt på relativt kort tid.

Gästbloggare: Rebecka Lindén, förbundsstyrelsen

Ingen har väl missat att Riksstämman nu närmar sig med stormsteg vilket är jättekul. Riksstämman innebär alltid långa diskussioner, vilda påståenden och roliga överraskningar. Det ska bli roligt att än en gång samla hela förbundet och staka ut riktningen för nästa år. Eller det är faktiskt riktningen för det här året, 2010, som kommer att stakas ut nere i Lund i mitten av mars. Besluten som fattas kommer att omfatta även januari, februari och början av mars, även om de redan har varit. Det betyder att verksamheter som Riksstämman beslutar ska vara på ett visst sätt kanske redan är genomförda eller att pengar som Riksstämman ville vika åt något speciellt ändamål redan är använda.

När verksamhetsplanen förra året lades gällde den under 2009. Det betyder att den nu har slutat att gälla och förbundsstyrelsen styr nu organisationen helt utan direktiv från Riksstämman. Här finns det tveklöst en systemisk svaghet eftersom samma situation uppkommer varje år.

Bägge de här sakerna kan man ju visst ifrågasätta. Ska det verkligen vara så? Absolut inte, tycker den nuvarande förbundsstyrelsen och lägger därför fram den här propositionen som handlar om att förlägga Rikstämman till hösten istället och då på riktigt kunna bestämma om hela nästkommande verksamhetsår. Det betyder att Riksstämman kommer att hållas mellan oktober och december och bestämma verksamhetsplan, budget och ny förbundsstyrelsen som kommer att tillträda första januari nästkommande år. Verksamhetsberättelsen och revisionsrapporten kommer som idag, att berätta om verksamheten för föregående år. Verksamheterna kommer att beslutas om innan de genomförs och förbundsstyrelsen kommer att ha mandat under det året de är valda till. Kort och gott – förutsättningarna att styra och planera ökar avsevärt. Att flytta årsmötet till hösten är en förändring som genomförts av flera andra ungdomsorganisationer den sista tiden, bl.a. Unga Forskares systerförbund SVEROK.

Läs hela den utredning som ligger till grund för förbundsstyrelsens proposition här!

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Bloggare: Guncha Welsapar, förbundsstyrelsen

Vad gör du om 10 år? Vad har du för jobb? Vad har du för kläder? Vilka kompisar har du? Vad har du uppnått? Har du kommit på botemedlet mot lungcancer? Löst mysteriet om mörk materia? Hittat liv på mars? Gett mänskligheten kall fusion?

Vem vill du vara och vad vill du ha hunnit åstadkomma om 10 år? Blunda några minuter och försök måla upp bilden av dig själv i framtiden. Det du ser är din vision om dig själv. Nu vet du ditt drömläge, vart du vill komma. Nu när du har det kan du jobba mer målmedvetet, samla dina krafter för att nå din dröm. Du kan fokusera och rikta in dina resurser för att uppfylla din vision. Framförallt kan du nu skapa en strategi, en handlingsplan för hur du ska nå din dröm och föra in det i din att-göra-lista så att du för var dag som går kommer närmare din dröm. Jag är övertygad om att du med vilja och målmedvetenhet kommer att kunna helt eller delvis nå din vision. Nå din dröm.

När Förbundet Unga Forskare blundar och försöker hitta sin vision, sin dröm, så är det just nu bara blankt. Men Unga Forskare behöver en dröm, något att sträva mot. En vision om vad Unga Forskare ska vara i framtiden. En dröm som hela Unga Forskare kan samlas kring och förverkliga. En dröm som vi är stolta över, som är meningsfull och angelägen. Men eftersom Unga Forskare är en organisation som består av många människor behöver vi alla tillsammans hjälpas åt att hitta vår gemensamma dröm. Vart ska Unga Forskare vara i framtiden? Vilken är vår vision?

Förbundsstyrelsen har lagt ett förslag till Riksstämman, Förbundet Unga Forskares årsmöte, att vi tillsammans ska påbörja arbetet att hitta Unga Forskares vision. Vi skulle vilja arbeta med att hitta alla medlemmars och organisationens gemensamma vision för Förbundet Unga Forskare och presentera den för Riksstämman 2011. Att hitta en gemensam vision för en hel organisation med 4000 medlemmar är ett arbete som är omfattande och kräver lång tid, men är en oerhört viktig förutsättning för att ena alla att sträva åt samma håll och bli ännu mer syftesuppfyllande.

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Söndag 28/2 skriver Rebecka Lindén om propositionen Flytta Riksstämman till hösten.

Gästbloggare: Andreas Svensson, förbundsstyrelsen

Tänk dig ett vitt papper.

Ställ dig sedan frågan: Vad ska Förbundet Unga Forskare uppnå under nästa verksamhetsår?

Tillsammans med Johannes och Daniel i förbundsstyrelsen, ställdes jag inför den situationen i höstas.

Det finns ganska mycket att tänka på när man skriver förslaget till Förbundet Unga Forskares verksamhetsplan för 2010. Jag tänkte passa på att redogöra för några viktiga resonemang, som ligger bakom den proposition som förbundsstyrelsen nu har lagt och går att läsa här:

http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Våra viktigaste slutsatser: vad verksamhetsplanen ska innehålla

Förbundets långsiktiga utveckling är en fråga som förbundsstyrelsen arbetat mycket med under året. Det är ett arbete som också till exempel märks på den proposition som förbundsstyrelsen har lagt om att ta fram en vision.

Efter mycket funderade och diskuterande såväl inom styrelsen som med vårt kansli, våra uppdragstagare och distriktsordföranden har vi kommit fram till att vi ska, i stora drag, fortsätta att göra det vi gör, och det är det du kan läsa om under ”kärnverksamhet” i verksamhetsplanspropositionen. Men för att vi ska kunna utvecklas klokt, strategiskt och på lång sikt, ska vi satsa på några särskilt viktiga delar för förbundet under 2010. Dessa utvecklingsområden har vi valt att formulera som tre fokusområden:

Distrikten

Nyckeln för förbundet att kunna växa, nå ut till fler och bli bättre ligger hos distrikten. En central organisation på ett kontor i Stockholm kan inte göra alls så mycket som alla distrikten har potential att göra, eller vara så lokalt förankrade och så närvarande som distrikten kan. Distrikten är de som bäst kan stötta och hjälpa våra medlemmar och därför vill vi satsa stort på distrikten under 2010! Målen för det arbetet vi föreslår ska göras kan du läsa i fokusområdet ”Regional utveckling” i förslaget till verksamhetsplan.

Bilden av oss själva

Hur ser vi själva på vår organisation, och vilken bild förmedlar vi till andra? Är vi delar av ett och samma förbund som jobbar mot samma mål, eller olika organisationer som bara råkar ha samma namn? Vi är övertygade om att den ena inställningen har enormt mycket mer potential att göra förbundet större, bättre och mer syftesuppfyllande än den andra. Och även om vi har kommit en bra bit på vägen, är det långt kvar till mål. Vill du veta vilken av inställningarna det är vi tror på? Läs då fokusområdet ”Enhetlighet och kommunikation” i verksamhetsplanspropositionen.

Skolan

Så gott som alla som förbundet i första hand vänder sig till, unga intresserade av naturvetenskap och teknik, går i skolan. Det måste vi ju utnyttja. Förbundet har till och från haft lite olika verksamheter och förhållningssätt till skolan, men nu vill vi ta ett helhetsgrepp! Läs mer om vad vi vill i fokusområdet ”Unga Forskare – en naturlig del av skolan”.

… och så för er som vill veta mer om hur vi har tänkt: Något om verksamhetsplanens form och upplägg

Hur ska verksamhetsplanen reglera förbundets verksamhet under 2010?
Det skulle, till exempel, kunna vara en lång lista med aktiviteter som ska genomföras, med detaljer om både lokalytor och färgerna på funktionärernas tröjor. Eller bara en rad text: ”Förbundet Unga Forskare ska uppfylla sitt syfte under 2010″. Men inte helt oväntat, så har vi valt en gyllene medelväg.

Vi är övertygade om att de effekter som en verksamhet bidrar till är viktigare än hur själva verksamheten ser ut. Om förbundets kansli skickar ut ett nyhetsbrev varannan månad som snigelpost eller varje vecka via e-post spelar egentligen ingen större roll, så länge nyhetsbreven uppfyller sitt syfte på ett effektivt sätt. Eller hur?

Utifrån hur verksamhetsplanen såg ut förra året, de diskussioner som fanns då samt utvärderingen om målbaserad verksamhetsplan som har genomförts, så tror vi att vi har hittat en bra nivå. Målen har stötts och blötts sedan oktober, och det finns många tankar kring hur varje enskilt mål har formulerats.

Jag vågar nog påstå att Riksstämman aldrig tidigare har haft ett så stort reellt inflytande över verksamheten som med årets förslag till verksamhetsplan. Det är förvisso sant att förslaget inte varken innehåller några siffror eller datum, men man kan dra en parallell med politiken: har medborgarna störst inflytande om de får tycka till om vissa enskilda beslut, eller om de får tycka till om vilken ideologi som styr besluten?

Med årets verksamhetsplan får Riksstämman möjlighet att på allvar diskutera om förbundet verkligen ska ”skapa goda förutsättningar för unga att få praktiskt och ekonomiskt stöd för projekt med naturvetenskaplig eller teknisk karaktär”, eller är det kanske inte relevant för förbundet att ha verksamhet som uppfyller ett sådant mål? Till exempel. Och oavsett om Riksstämman väljer att förändra några mål eller inte, hoppas vi att vi har väckt tankar kring vad förbundets verksamhet syftar till att uppnå, som i sin tur ska uppfylla förbundets syfte: ”att genom organiserad fritidsverksamhet främja ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik, samt dess roll i samhället”, som det står i stadgarna.

Hur skriver man en pedagogisk verksamhetsplan?
Det är en stor utmaning att skriva en verksamhetsplan, men det är en ännu större utmaning att skriva en verksamhetsplan som går att begripa. För att försöka uppnå det har vi valt att dela in verksamhetsplanen i två delar – kärnverksamhet respektive fokus 2010. För att använda matematiska termer, skulle man kunna säga att fokusområdena är derivatan av vad förbundet ska göra under 2010, det vill säga de förändringar vi vill ska ske.

Varför vill vi då peka ut vilka förändringar vi vill göra, eller kanske snarare vad vi vill utveckla, så tydligt? Jo, utvecklingsarbetet är sådant som berör hela organisationen, och vi tycker därför att det är viktigt att alla är medvetna, och förhoppningsvis också överens, om målen med det arbetet. Och ju större medvetenhet det finns om det utvecklingsarbete som Riksstämman beslutar ska ske under 2010, desto större genomslagskraft kommer det att få.

Har du frågor, funderingar eller bara vill diskutera kring verksamhetsplanspropositionen? Då är du hjärtligt välkommen att kontakta mig, eller någon annan i styrelsen. Det är, som sagt, förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan som är klart. Hur verksamhetsplanen för 2010 verkligen kommer att ser ut är upp till Riksstämman. Gissa om jag är nyfiken!

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Fredag 26/2 skriver Guncha Welsapar om visionspropositionen.

Bloggare: Alexander Sehlström, förbundsstyrelsen

”Det här är riktig ingenjörsporr” sa min chef i somras och slängde fram en tabellsamling för hållfasthet hos stål. I otaliga rader och kolumner fanns all data man kunde tänka sig för att kunna räkna på balkar av olika slag.

Tittar man på ett dokument som skulle kunna väcka samma glädje i en kassör som en tabellsamling gör hos en ingenjör så är det nog en budget.

budget, förhandsberäkning av inkomster och utgifter för en viss tidsperiod, ofta ett år.

Källa: http://www.ne.se/budget

Jag upplever ofta att många har svårt med budgetering och tycker att det är jobbigt att behöva arbeta med pengar. Det är synd att det är på det viset. Att jobba med en budget bör inte ses som en belastning, utan som en oerhörd tillgång, precis som tabellvärdena är för ingenjören.

Genom olika upplägg på en budget kan man styra verksamheten olika detaljerat. En budget med stor frihet, som kanske bara talar om att man räknar med X kr i intäkter och att man ska använda 90 % i verksamheten och att resten ska sparas, är lätt att sätta sig in i som beslutsfattare men skapar mindre utrymme för detaljerad styrning om vad pengarna exakt ska gå till. En budget med små friheter, som i detalj talar om hur mycket man ska lägga på frimärken och resor, är svårare att sätta sig in i som beslutsfattare men skapar stort utrymme för detaljstyrning.

Rambudgetproposition år 2010 är ett slags mellanting av de två ytterligheterna som vi hoppas ska ge en eftersträvansvärd enkelhet samt goda möjligheter att definiera tydliga prioriteringar. Propositionen bygger på ett antal övergripande kategorier: lokalt, regionalt, nationellt, internationellt etc där det för var och en av kategorierna är specificerat hur mycket av de intäkter som förbundet har att disponera som ska gå till respektive prioriteringsområde. Upplägget liknar i mångt och mycket upplägget för den budget som Riksstämman fastställde år 2009. Kategorier och siffror framgår av propositionen där det även finns en hel del förklarande texter, så det lämnar jag därhän. Det kan dock vara värt att nämna att större satsningar än någonsin görs på regional verksamhet, vilket jag skrivit om tidigare.

I ett avseende skiljer sig dock budgeten avsevärt, sä väl emot 2009 års som tidigare års budgetar; stora avsättningarna till eget kapital. Med det menas att man ska spara pengar*. Förbundsstyrelsen har under vintern arbetat med att ta fram en förvaltningspolicy i syfte att skapa en tydlighet och trygghet när det gäller förvaltning av förbundets medel för såväl medlemmar som de förtroendevalda som har ansvaret för förvaltningen. Enligt policyn ska förbundet, baserad på 2010 års förväntade kostander, ha reservpengar på ett värde om minst 1 000 000 kr. Förbundet har idag bara reserver på hälften av den summan, och det är därför nödvändigt att spara pengar. Behovet av att spara pengar kommer finnas i ett antal år framöver.

Traditionellt är beslutet om budget en av de punkter det blir minst debatt om på Riksstämman. Detta är verkligen konstigt, med tanke på att budgeten tillsammans med verksamhetsplanen är det som avgör förbundets framtid och vad som ska ske under året. Förbundsstyrelsen hoppas på att årets budgetproposition uppmärksammas och får det utrymme den förtjänar.

* Att spara pengar är inget problem för en ideell organisation så länge man gör det med ett klart uttalat syfte. I detta fall är det att stärka förbudets egna kapital för att klara av oväntade ekonomiska händelser, som exempelvis ett uteblivet statsbidrag vilket andra ungdomsorganisationer har råkat ut för år 2010.

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Onsdag 24/2 skriver Andreas Svensson om verksamhetsplanspropositionen.