”Distrikten ska stödja sina medlemmar!”

”Hur många medlemmar rapporterade vi till ungdomsstyrelsen förra året?´”

och så vidare…

Att medlemmarna är viktiga i Unga Forskare råder det knappast någon tvekan kring. Men trots det, så diskuteras det sällan kring själva begreppet medlem. Ibland kan man ana att de olika bilder av vad en medlem är snarare rör till diskussionen än för den framåt; om en person tar för givet att begreppet medlem är ekvivalent med något särskilt, medan en annan person tycker att det är självklart att medlem betyder en annan sak, och dessa personer diskuterar och förutsätter att den andra personen utgår från samma medlemsbegrepp, så kan det vara svårt att förstå varandra.

Personligen tycker jag att det här är en väldigt intressant fråga, men samtidigt en svår fråga eftersom den är så stor. Både jag och förbundsstyrelsen har en del åsikter i frågan, men jag ska försöka att hålla dem utanför det här inlägget och istället försöka att objektivt lyfta några aspekter kring medlemsbegreppet som är väl värda sin tid att fundera kring.

1. Vad är en medlem?

Man kan tänka sig många svar på den frågan. I vårt fall, med Förbundet Unga Forskare, så finns det mig veterligen två vanliga svar på den frågan:

a) Våra stadgar är inget under av klarhet, men läser man dem några gånger tycker jag att de verkar säga att en medlem till förbundet är en person som är medlem i en förening, som i sin tur alltså är ansluten till förbundet. Alltså: en medlem = en fysisk person.

Det är även den här tolkningen av begreppet medlem som ungdomsstyrelsen gör; vår medlemssiffra som vi årligen rapporterar och får statsbidrag för utgörs av personer. Även siffror som antalet lokalföreningar och antalet län som vi har verksamhet i är saker som ungdomsstyrelsen bryr sig om, men då de pratar om ”bidragsgrundande medlem” så handlar det alltid om fysiska personer.

b) Den andra tolkningen, som till exempel förra förbundsstyrelsen tydligt ställde sig bakom då man skrev förbundets policy (och även den nuvarande i och med att vi har antagit i stort sett samma policy), är att det är ”till förbundet anslutna organisationer” som är förbundets medlemmar. Alltså: en medlem = en förening.

Det här är mer än hårklyveri – vilken syn man har på medlemmar påverkar vår verksamhet. Väljer man att se på medlemmar i form av personer, så blir det naturligt att verksamhet som till exempel kurshelger, stipendieresor för enskilda personer och verksamhet som riktar sig till enskilda personer i allmänhet hamnar i fokus och sätter normen för vad som är ”rätt” verksamhet. Väljer man å andra sidan att istället se på föreningar som medlemmar, så blir det verksamheter som föreningsutbildningar, utgivande av aktivitetsböcker och verksamhet som ser till föreningarnas (och inte individerna i föreningens) bästa som får en naturlig roll som ”rätt” verksamhet.

Jag hade ett intressant samtal med David Borg ifrån stockholmsdistriktet för någon vecka sedan, och han nämnde då en lösning på det tvetydiga begreppet medlem som ett annat stort ungdomsförbund använder sig av; de talar om medlemsföreningar och föreningsmedlemmar istället för medlemmar. Det kanske är en bra lösning på terminologiproblemet? Men den viktigaste frågan kvarstår – ska förbundets sätta medlemsföreningar eller föreningsmedlemmar i centrum?

2. Mål eller medel?

a) Utifrån min erfarenhet av scoutrörelsen, så riktar sig så gott som all verksamhet (undantaget någon rekryteringsaktivitet) till medlemmarna. Det finns liksom inte på agendan att ens diskutera något annat – scoutläger som är till för andra än scouterna?

b) Greenpeace, däremot, riktar ingen verksamhet mot sina medlemmar. Nu är jag inte medlem i Greenpeace, men jag föreställer mig att ett medlemskap hos dem är mer som ett stödmedlemskap, man vill visa att man ställer upp på deras idé.

Det ligger förstås i verksamhetens natur i både fallet med greenpeace och scoutrörelsen huruvida den riktar sig till medlemmarna eller ej, men de två fallen tycker jag även illustrerar två olika synsätt på medlemmar; betyder medlemmarna allt för organisationen, eller är de bara ett medel för att uppnå ett högre syfte?

Dessa två organisationer är bara exempel, det finns mängder av organisationer inom vitt skilda verksamheter som har någon av dessa syner på sina medlemmar. Och förstås ännu fler som har en syn som ligger ”någonstans mitt emellan”.

(Det finns även en annan organisationsform, istället för förening, om man enbart vill fokusera på ”ett högre syfte”, och inte vill ha med medlemmar att göra alls – stiftelse. Det finns många stiftelser som bara pysslar med att ge diverse pengabidrag, som man kanske spontant associerar ordet till, men det är bara en del av alla: Två exempel som kanske är bekanta är A Non Smoking Generation och Wikimedia Foundation.)

Vilken syn man väljer på medlemmarnas roll påverkar förstås också hur verksamheten utformas, men kan även påverka sådant som inflytande-, organisations och demokratifrågor, och gör på så sätt frågan om medlemmarnas roll kanske ännu viktigare än frågan om vem som är medlem.

= =

Jag, för min del, tycker inte att alla aktiva i Unga Forskare behöver (eller ens borde) ha samma syn på medlemmar; alla de olika aspekterna tillför viktiga perspektiv på vår organisation och verksamhet. Däremot tror jag att alla tjänar på att det finns en bred förståelse för de olika synsätten, vilket jag vill försöka bidra till i och med det här inlägget.

Ta hand om er i sommarvärmen!

Andreas

• Styrelsen hann träffas ordentligt och lära känna varandra; även om vi valdes på Riksstämman i mars, så hade vi dittills bara hunnit träffas under två tight planerade helger. Även om det fanns mycket planerat även den här veckan, så hann vi ändå lära känna varandra bättre. (Varför måste styrelsen känna varandra bra? Rösta ja och nej till saker kan man väl göra ändå? Jo, men styrelsearbetet innehåller så mycket mer, och det är mycket som görs mellan mötena – för att man ska kunna klara av att ha långa och sena telefonmöten på vardagkvällar så behöver man känna varandra som personer för att det ska funka bra…)
• Styrelsen hann träffa många andra aktiva i förbundet; valberedningen, ett par representanter från varje distrikt, projektledare, personalen och revisorerna.
• Nästan alla måldokument hann färdigställas och fastställas. Måldokumenten sätter upp målen för all verksamhet som förbundsstyrelsen är ansvarig för, som exempelvis Utställningen unga forskare, Projektbanken, SIYSS och Riksstämman, men även allt som kansliet gör, däribland kommunikation, administration och distriktsstöd. Det är dessa mål som kommer att påverka hur verksamheten ser ut under resten av året, och därmed också vad som står i verksamhetsberättelsen på nästa Riksstämma. Nytt för i år var att styrelsen har infört mätindikatorer till målen, för att de ska bli lättare att följa upp. Att mål ska vara mätbara låter säkert välbekant, men det är inte så lätt att ställa upp sådana mål, som samtidigt är kvalitativa. Det här är vårt försök att gå i den riktningen.
• De utredningar styrelsens under sommaren och hösten ska göra fastställdes med respektive frågeställningar. De återfinns under punkt 3 i protokollet.
• … och så fördes det massa diskussioner om både högt och lågt i förbundet, både inom styrelsen som med gäster.

Det var en vecka sammanfattad i fem punkter. Det täcker såklart inte allt, men det kan förhoppningsvis åtminstone ge en liten bild av vad förbundsstyrelsen grejar med

Gästbloggare: Rebecka Lindén, förbundsstyrelsen

Ingen har väl missat att Riksstämman nu närmar sig med stormsteg vilket är jättekul. Riksstämman innebär alltid långa diskussioner, vilda påståenden och roliga överraskningar. Det ska bli roligt att än en gång samla hela förbundet och staka ut riktningen för nästa år. Eller det är faktiskt riktningen för det här året, 2010, som kommer att stakas ut nere i Lund i mitten av mars. Besluten som fattas kommer att omfatta även januari, februari och början av mars, även om de redan har varit. Det betyder att verksamheter som Riksstämman beslutar ska vara på ett visst sätt kanske redan är genomförda eller att pengar som Riksstämman ville vika åt något speciellt ändamål redan är använda.

När verksamhetsplanen förra året lades gällde den under 2009. Det betyder att den nu har slutat att gälla och förbundsstyrelsen styr nu organisationen helt utan direktiv från Riksstämman. Här finns det tveklöst en systemisk svaghet eftersom samma situation uppkommer varje år.

Bägge de här sakerna kan man ju visst ifrågasätta. Ska det verkligen vara så? Absolut inte, tycker den nuvarande förbundsstyrelsen och lägger därför fram den här propositionen som handlar om att förlägga Rikstämman till hösten istället och då på riktigt kunna bestämma om hela nästkommande verksamhetsår. Det betyder att Riksstämman kommer att hållas mellan oktober och december och bestämma verksamhetsplan, budget och ny förbundsstyrelsen som kommer att tillträda första januari nästkommande år. Verksamhetsberättelsen och revisionsrapporten kommer som idag, att berätta om verksamheten för föregående år. Verksamheterna kommer att beslutas om innan de genomförs och förbundsstyrelsen kommer att ha mandat under det året de är valda till. Kort och gott – förutsättningarna att styra och planera ökar avsevärt. Att flytta årsmötet till hösten är en förändring som genomförts av flera andra ungdomsorganisationer den sista tiden, bl.a. Unga Forskares systerförbund SVEROK.

Läs hela den utredning som ligger till grund för förbundsstyrelsens proposition här!

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Bloggare: Guncha Welsapar, förbundsstyrelsen

Vad gör du om 10 år? Vad har du för jobb? Vad har du för kläder? Vilka kompisar har du? Vad har du uppnått? Har du kommit på botemedlet mot lungcancer? Löst mysteriet om mörk materia? Hittat liv på mars? Gett mänskligheten kall fusion?

Vem vill du vara och vad vill du ha hunnit åstadkomma om 10 år? Blunda några minuter och försök måla upp bilden av dig själv i framtiden. Det du ser är din vision om dig själv. Nu vet du ditt drömläge, vart du vill komma. Nu när du har det kan du jobba mer målmedvetet, samla dina krafter för att nå din dröm. Du kan fokusera och rikta in dina resurser för att uppfylla din vision. Framförallt kan du nu skapa en strategi, en handlingsplan för hur du ska nå din dröm och föra in det i din att-göra-lista så att du för var dag som går kommer närmare din dröm. Jag är övertygad om att du med vilja och målmedvetenhet kommer att kunna helt eller delvis nå din vision. Nå din dröm.

När Förbundet Unga Forskare blundar och försöker hitta sin vision, sin dröm, så är det just nu bara blankt. Men Unga Forskare behöver en dröm, något att sträva mot. En vision om vad Unga Forskare ska vara i framtiden. En dröm som hela Unga Forskare kan samlas kring och förverkliga. En dröm som vi är stolta över, som är meningsfull och angelägen. Men eftersom Unga Forskare är en organisation som består av många människor behöver vi alla tillsammans hjälpas åt att hitta vår gemensamma dröm. Vart ska Unga Forskare vara i framtiden? Vilken är vår vision?

Förbundsstyrelsen har lagt ett förslag till Riksstämman, Förbundet Unga Forskares årsmöte, att vi tillsammans ska påbörja arbetet att hitta Unga Forskares vision. Vi skulle vilja arbeta med att hitta alla medlemmars och organisationens gemensamma vision för Förbundet Unga Forskare och presentera den för Riksstämman 2011. Att hitta en gemensam vision för en hel organisation med 4000 medlemmar är ett arbete som är omfattande och kräver lång tid, men är en oerhört viktig förutsättning för att ena alla att sträva åt samma håll och bli ännu mer syftesuppfyllande.

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Söndag 28/2 skriver Rebecka Lindén om propositionen Flytta Riksstämman till hösten.

Gästbloggare: Daniel Langkilde, förbundsstyrelsen

Vi som förbundsstyrelse anser att alla medlemmar i Unga Forskare måste ha på sig stora röda hattar samt strumpor i någon valfri grön nyans vid alla evenemang kopplade till Unga Forskare. Vidare kommer vi under året att jobba för att riksdagen skall lagstifta om rätten till labbrockar åt elever i grundskolan. Vi anser att labbrockar är en mänsklig rättighet.

Självklart är detta inte något Unga Forskare skulle börja tycka, men faktum är att det idag inte finns något dokument som tydligt reglerar vad Unga Forskare bör tycka.

Förbundet Unga Forskare är en organisation vars hjärtefrågor är mer aktuella än någonsin. Just nu pågår en debatt i samhället om varför inte fler vill bli ingenjörer. De flesta är överens om att unga inte inspireras att söka utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Detta är Unga Forskares hemmaplan, och vi borde självklart vara synliga i debatten. Ändå låter förbundsstyrelsen ofta bli att ta ställning, av rädsla för att ge uttryck för åsikter som inte delas av våra medlemmar. Det är väldigt synd. Vi i Unga Forskare kan garanterat hjälpa samhället att inspirera fler att söka sig till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar genom att aktivt delta i debatten.

I syfte att ge medlemmarna ett tydligt inflytande över vad vi som organisation tycker i den offentliga debatten lägger förbundsstyrelsen som proposition att förbundet skall anta en Åsiktsprofil. Den föreslås bli utgångspunkten för förbundets officiella åsikter, och det bör vara ett dokument som utvecklas löpande. En organisations åsikter måste alltid hållas aktuella och anpassas till den rådande debatten i samhället. Följande är förbundsstyrelens förslag på Åsiktsprofil:

Förbundet Unga Forskares åsiktsprofil

Förbundet Unga Forskare är en ideell ungdomsorganisation, politiskt och religiöst obunden. Vårt syfte är att främja ungas intresse för naturvetenskap och teknik och dess roll i samhället. Åsiktsprofilen är sammanfattningen av organisationens gemensamma åsikter. Vi är övertygade om att det finns två principer som är framgångsrika när det gäller att främja ungas intresse för naturvetenskap och teknik.

Allt måste utgå från ungas eget intresse. Vi vet att de flesta unga har ett intresse och att det enda som krävs är en lite stöd på vägen. Därför anser vi att ungas egna initiativ och önskemål måste ges högsta prioritet.

Förebilder påverkar ungas val i stor utsträckning och det gör att unga förebilder är det bästa verktyget i arbetet för att förändra ungas intressen och attityder. Verksamhet som fungerar enligt principen ”unga för unga” ligger oss varmt om hjärtat.

Som ni ser är detta inte ett omfattande åsiktsprogram, utan en grund baserad på de allra tydligaste värderingar som finns i vår organisation. Anledningen till att förbundsstyrelsen väljer att inte ta ställning i fler frågor är att det är något som bör föregås av diskussioner inom organisationen. Samtidigt behövs det oftast en utgångspunkt för diskussioner, något vi hoppas detta förslag kan bli.

Då en organisations åsikter utgör en tydlig grund för organisationens identitet, det som alla medlemmar har gemensamt, är det viktigt att våra åsikter inte exkluderar medlemmar eller aktiva som inte delar dem. Samtidigt riskerar ett förbund utan tydliga åsikter att bli platt och oinspirerade. Utan åsikter begränsas även organisationens möjlighet att arbeta emot vårt syfte. Alltså hoppas vi att det blir en livlig debatt inom organisationen om hur Unga Forskare bör ta ställning i samhällsdebatten.

Förbundsstyrelsen övertygad om att vi som organisation med tiden kan enas kring åsikter gemensamma för alla medlemmar. Åsikter som förenar och stärker oss. Tillsammans kan vi i Unga Forskare göra skillnad, både genom våra åsikter och våra handlingar.

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Söndag 21/2 skriver Alexander Sehlström  om rambudgetpropositionen.

Det viktigaste skälet är nog att Unga Forskare behöver förnyelse. Under totalt fyra år i styrelsen, varav två som ordförande, har jag fått möjlighet att förverkliga mina idéer och utveckla dem tillsammans med andra. Efter ett tag blir man lätt bekväm och kreativiteten och öppenheten får mindre spelrum. Då är det dags att kliva åt sidan och lämna plats för nya, fräscha idéer och människor. Jag är oerhört nöjd med den utveckling som skett i organisationen och är inte ett dugg orolig för att Unga Forskare kommer att fortsätta utvecklas, även utan mig.

Det andra som fick mig att sätta ned foten var de lite mer personliga perspektiven. Lagom till Riksstämman har jag genomfört halva läkarutbildningen och det är inte länge kvar till dess jag ska ge mig ut i verkligheten. För det första kommer utbildningen att kräva mer av mig, vilket skulle innebära mindre tid till Unga Forskare. För det andra så hade jag tänkt att jag skulle börja forska ”på riktigt”. Inte helt okontroversiellt om man är en ”Ung Forskare”, kanske?

Men: än är jag inte ute ur bilden. Tvärtom. Jag har sett till att avsluta flera av mina externa uppdrag för att kunna lägga all kvarvarande energi på Unga Forskare och Riksstämman. Och vilken Riksstämma det kommer att bli! Kanske den bästa någonsin. Visst ses vi där? (Har du inte anmält dig? Gör då det här!)

* Att man inte kandiderar om till förbundsordförande betyder inte att man omedelbart lämnar förbundet för all framtid, åtminstone inte i mitt fall. Jag kommer även fortsättningsvis att tycka att Unga Forskare är en både viktig och rolig organisation och kommer försöka att finnas med på ett hörn även i framtiden.

Traditionellt har LSU handlat mycket om internationellt utbyte men de senaste tio åren har man glidit mycket mot utveckling av medlemsorganisationer och politisk påverkan. Utvecklingen av medlemsorganisationerna genom t.ex. utbildning, nätverk och samarbete är det få som sätter sig emot. Det politiska påverkansarbetet är däremot något av en het potatis. Vissa organisationer, framförallt de starkt idéorienterade, tycker det är en utmärkt idé att LSU kan driva deras frågor åt dem. De nyttjar LSU som en plogbil som rensar vägen för de egna organisationernas påverkansarbete. För de organisationer som inte har så tydligt uttalade åsikter, som Unga Forskare, är detta snarare ett gissel. Vi ser helst att LSU inte har åsikter som medlemmarna inte kan ställa sig bakom. Förbundsstyrelsen hade därför lämnat in en motion om att stryka de punkter i LSU-styrelsens proposition till verksamhetsplan som handlade om politisk påverkan och andra verksamheter som inte syftar till att stärka medlemsorganisationerna.

För den som är nyfiken kan jag berätta att motionen avslogs i sin helhet. Vi har däremot lämnat in en reservation om den kanske mest provocerande punkten, den om att LSU ska vara en drivande kraft under riksdagsvalet nästa år, tillsammans med bl.a. Ungdomens Nykterhetsförbund.

Nu väntar val av ordförande, vice ordförande och styrelseledamöter. Spännande! På plats är för övrigt Unga Forskares generalsekreterare Theresia Silander Hagström, dock inte som representant för Unga Forskare utan som LSU:s EU-representant.

1 § Namn och syfte

Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth Organisations, [...]) är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer.

LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att stärka ungas föreningsliv i Sverige och världen. Vi är mötesplatsen och kompetenscentrat som med ett mångfalds- och rättighetsperspektiv bedriver en bred verksamhet inom ledarskap och organisationsutveckling, samt bedriver ungdomspolitik och påverkansarbete.

Det pågår dock diskussion angående hur väl LSU lever upp till sitt syfte. Flera medlemsorganisationer menar att LSU arbetar allt för mycket med politiska sakfrågor (debatterades senast i mars på dn.se)  som inte har med ungas organisering att göra.

Förbundet Unga Forskare har inte på flera år tagit ställning till LSU och vad det bör vara men i helgen fördes en diskussion i förbundsstyrelsen med anledning av LSU:s kommande årsmöte. Vi funderade dels på om vi ska vara med i LSU (vilket vi fann vi ska), dels vad vi vill få ut av ett medlemskap. Det hela slutade i följande formulering:

Vision: LSU hjälper Förbundet Unga Forskare att bli mer syftesuppfyllande.

Metod: LSU bistår med organisationsutveckling, utbildning, nätverk, genomföra representation där det är relevant att förbundet är representerade men inte kan föra egen talan samt bedriva viss omvärldsbevakning.

Märk att någon politik talar vi inte om och fokuset ligger helt på organisationen. Vi vill att det ska vara LSU:s huvudsyfte.

Vi tänker nu på lång sikt ta vidare våra tankar genom att hitta en syftesformulering som Förbundet Unga Forskare vill att LSU ska ha istället för den nuvarande. Detta i syfte att tydliggöra varför vi argumenterar som vi gör för andra debattörer och för LSU självt.

På kort sikt vill vi påverkar i vår önskade riktning genom den motion vi skickat in till LSU:s kommande årsmöte. Den rör den föreslagna verksamhetsplanen. Motionen lyder:

Yrkande om avslag av delar av verksamhetsplanproposition

Förbundet Unga Forskare anser att LSU:s huvudsakliga syfte är att vara en samarbetsorganisation för Sveriges ungdomsorganisationer. En samverkansorganisation syftar till att utveckla medlemsorganisationerna, exempelvis genom utbildning, nätverk och erfarenhetsutbyte. Alla andra syften bör vara underordnade och endast bli aktuella så länge det inte äventyrar huvudsyftet. Vårt långsiktiga mål är att ändra LSU:s syfte, men detta kräver avsevärd eftertanke. I väntan på ett syfte som klargör LSU:s huvudsyfte vill vi föreslår att det i verksamhetsplanen tydligare prioriteras vad som är den viktiga, och syftesuppfyllande, verksamheten. För att uppnå detta vill vi avslå de punkter i verksamhetsplanen som inte är i linje med vår tolkning av LSU:s huvudsyfte; att vara en samarbetsorganisation för Sveriges ungdomsorganisationer.

Förbundet Unga Forskare yrkar:

att    avslå punkt 4 i förslag till verksamhetsplan 2010
att    avslå punkt 5 i förslag till verksamhetsplan 2010
att    avslå punkt 7 i förslag till verksamhetsplan 2010
att    avslå punkt 8 i förslag till verksamhetsplan 2010
att    avslå punkt 13 i förslag till verksamhetsplan 2010

Förbundet Unga Forskare
Stockholm, 2009-10-16

Vi hoppas att fler av LSU:s medlemmar tycker som vi och yrkar bifall för för vår motion. Väl mött på årsmötet!

Förbundet Unga Forskares engagemang handlar i korthet om att:

1. Undersöka om det finns intresse av att starta ett FUF Finland
2. Hitta personer i Finland som är intresserade av att arbeta med att starta en sådan organisation
3. Föra över kunskap och erfarenheter från FUF till den finska organisationsgruppen för att underlätta för dem att starta upp

Konferensen pågår onsdag-fredag förmiddag, och förhoppningsvis blir det startskottet för ett Förbundet Unga Forskare i Finland!

På plats är, förutom jag själv, Johannes Z Wolff, Rickard Ahrgren, Martin Norlin, Tobias Nilsson, Sanna Holm, Harald Carlstrand, Mikaela Hedström, David Ebbevi och Karl Larsson.