En särskild berättelse från året som gått som jag skulle vilja lyfta fram är verksamhetsberättelsen (som finns här). Den är perfekt för dig som besöker Riksstämman för första gången för här kan du snabbt få en bild av bredden i Unga Forskare. Perfekt för dig som är aktiv i Unga Forskare för här får du läsa om alla de fantastiska projekt och verksamheter du och dina Unga Forskare-vänner har genomfört landet runt under hela året. Perfekt för dig som besöker din sista Riksstämma som förtroendevald, eller redan är alumn för här får du reda på att just dina insatser var så välbehövda för att fler unga som ville utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik skulle få möjlighet att göra det. Verksamhetsberättelsen är perfekt för dig som företag, organisation eller privatperson som vill samarbeta med Unga Forskare, för här får du veta varför Unga Forskare behövs, vår måluppfyllelse samt redovisning. För dig som som lärare och elev är verksamhetsberättelsen ett smörgåsbord där du kan välja ut de verktyg Unga Forskare erbjuder som du vill använda dig av.

Trevlig läsning!

Alla andra handlingar inför Riksstämman ligger uppe på hemsidan och alla kommentarer och tankar inför årsmötet är varmt välkomna. Vi har ett forum där man sedan en tid tillbaka kan diskutera handlingarna, och som medlem kan man ringa upp ledamöterna i styrelsen om man har funderingar inför Riksstämman.

Förbundets syfte har i det närmaste sett likadant ut sedan förbundet bildades. Den formulering som syftet har nu är inte helt optimal eftersom den kan tolkas på många sätt, och får olika innebörd beroende på vem i förbundet man frågar. Riksstämman 2010 gav därför förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på nytt syfte, men också en vision för förbundet, något som vi inte haft förut.

En vision är en ljus bild av hur vi vill att samhället eller förbundet ska se ut när vi uppnått vårt syfte. Visionen kommer göra det tydligare vart förbundet vill nå, något som kan göra det lättare för både styrelsen, kansliet, medlemmar och samarbetspartners.

På Riksstämman 2009 antogs också förbundets första åsiktsprofil, som för närvarande innehåller åsikten att en bra metod för att inspirera unga inom naturvetenskap och teknik är genom andra unga. För att åsiktsprofilen ska vara ständigt aktuell så ska den varje år antas av Riksstämman. Nu jobbar förbundsstyrelsen med att ge åsiktsprofilen ett lyft genom att hitta gemensamma åsikter hos förbundets medlemmar.

De visioner, syften och åsikter som tagit sig till enkäten har gått igenom en lång process. Först samlades distriktsordförandena, de nationella projektledarna, kansliet och förbundsstyrelsen en dag och försökte hitta så många förslag som möjligt. Förbundets medlemmar fick sedan möjlighet att utifrån alla dessa förslag hitta på egna, kombinera flera efter tycke och sedan välja ut de absoluta favoriterna. Dessa har sedan sammanställts och finns nu för alla förbundets medlemmar att ta ställning till i undersökningen.

Förhoppningsvis kommer efter undersökningen är genomförd endast en vision, ett syfte och en handfull åsikter tagit sig ända fram. Dessa kommer då bli underlag till förbundsstyrelsens beslut om vilka propositioner som ska läggas till Riksstämman.

Passa nu på och gör din röst hör om hur du tycker att förbundets framtid ska se ut!

På vägen hem till Linköping idag satt jag på bussen och roade mig. Leken var ganska simpel: utifrån ett givet ämne, ”vilken sak skulle Unga Forskare vara”.

- Vilken passagerare på bussen? (helt klart den spralliga elvaåriga tjejen med svart, krulligt hår i små ”dumplings” som inte, och jag menar verkligen inte, kunde sitta still)

- Vilket fönster på huset som for förbi? (det längst upp en bit in till höger med rutiga gardiner och en vas med blommar i)

Ja, du förstår mitt nöje..

Så såg jag trafikljuset framför mig som precis slog om från rött till gult, och det fick mig att tänka.

När jag började i styrelsen så hade förbundet varit grönt i ganska många år. Tidigare förbundsstyrelser hade varit minst sagt flitiga med många tankar och idéer. Stora häftiga projekt som TEND hade dragits igång med flera miljoner i omsättning. Nya verksamheter som Dynamitdagarna var skapade och ett helt nytt pris, Unga Forskares Linnépris var nyligen instiftat.

Samtidigt som trafikljuset tillät bilar att köra som galningar åt alla möjliga håll hände något runt omkring, och det här är viktigt att observera. För varje år som gick blev antalet medlemmar färre och trots all aktivitet vad det en krympande del av medlemmarna som valde att engagerade sig i någon av de nationella verksamheterna. Succén med Linnépriset uteblev och intresset för de nya projekten var hos många svalt. De projekt som startades upp av styrelsen grundade sig till stor del i det intresse som sittade ledning hade, och vissnade tyvärr ofta då sittade styrelse avgick.

Trafikljuset ställdes om till rött och ett omfattande självrannsakan påbörjades. Under de senare åren har det arbetats hårt med att strukturera upp förbundet och hitta tillbaka till de kärnvärden som Unga Forskare bygger på.

Unga Forskare har under år 2010 försökt att lära av de misstag som tidigare gjorts. Istället för att slå om trafikljuset till grönt direkt och återigen se bilarna köra lite hur som helt så har vi valt att mellanlanda på det gula ljuset, som består av två delar. Avvakta och gasa.

Avvakta: Unga Forskares 3-årsstrategi, vision och åsiktsprofil har alla skapats tillsammans av hela förbundet på ett sätt som aldrig tidigare skett i förbundet. Det finns ingen del av de tankar som dokumenten bygger på som enbart funnits i styrelsen och som saknar förankring hos medlemmarna. Vi vet idag vart Unga Forskare vill ta vägen. Samtidigt har vi jobbat hårt med att förbättra kommunikationerna i förbundet och skapa stabilitet och framförallt (!), förutsättningar för att växa.

Gasa: Parallellt med arbetet att hitta framtidsdrömmarna och välja ut fokusområden har vi arbetet med att skapa nya samarbetspartners och ta fram projektidéer, där några av dem i stort sätt är färdiga att isjösättas.

Så när blir det då äntligen grönt?

På riksstämman 2011 kommer förbundets nya styrdokument att diskuteras och förhoppningsvis godkännas. Styrelsen som tillträder då kommer att ha nästan 2 år på sig att oavbrutet förverkliga förbundets nya vision och verksamhetsplan tillsammans med er medlemmar och ett erfaret och mycket kompetent kansli.

Det är dags att förverkliga våra tankar och börja expandera som förbund!

Sara

ps. Se till att göra din åsikt som medlem hörd i den undersökning om förbundets vision, åsiktsprofil och syfte som lanseras i nästa vecka.

Ett sätt vi använder till våra utredningar i år är opponenter. Då det bara är del av styrelsen som gör huvudarbetet i en utredning är det lätt att man stirrar sig blind på ett visst sätt att tänka. Man får ett tunnelseende.

Opponenter används mycket i universitetsvärlden. Där är det ett viktigt verktyg för att kritiskt granska vetenskapliga uppsatser.

Vi gör inte riktigt likadant i styrelsen utan opponenten följer utredningen under hela arbetet och har i uppdrag att hjälpa och stödja utredningsgruppen. Opponenten ger ett opponents-PM med jämna mellanrum till gruppen. Det innehåller:

• Tips på hur tillvägagångssättet kan förbättras.
• Nya idéer från ett utanförperspektiv
• Frågor för att förtydliga om något är oklart

När utredningen är klar blir opponenten en slags kvalitetsmärkning som visar att hela utredningsprocessen har följts upp och att resultatet är bra. Det sparar dessutom tid för resten av styrelsen och leder till bättre beslut.

Kanske är det ett annorlunda perspektiv som behövs för att hjälpa er verksamhet att nå nya höjder?

• Vad vill vi uppnå med extern kommunikation?
• Hur vi vill uppfattas?
• Hur uppfattar andra förbundet just nu?
• Hur ska arbetet fördelas?

VI försöker alltså titta på vilken image förbundet har idag, hur vi vill att den ska se ut i framtiden samt lite övergripande om vem som kan/ska göra vad för att det ska bli optimalt. Och så ska vi också svara på den fundamentala frågan varför förbundet ska pyssla med extern kommunikation över huvud taget.

Har Du input att ge oss kring det här? Vad bra! Maila någon av oss, kommentera blogginlägget, skicka flaskpost eller ring! Vi kommer att bli jätteglada

Varför måste jag som inte ens sitter i presidiet använda ordförandebloggen för att berätta om en av förbundsstyrelsens utredningar? Svaret är ganska okomplicerat: för att det helt enkelt inte finns något annat sätt.

Vi har idag väldigt begränsade möjligheter för intern kommunikation inom Förbundet Unga Forskare. Och det gör mig naturligtvis mycket glad, för det innebär att det finns ett behov för den utredning av intern kommunikation som förbundsstyrelsen beställt.

Under utredningen har vi gjort ett försök att kartlägga förbundets kommunikationsvägar. Resultaten är skrämmande, för att mycket inte fungerar, men också hoppfulla, för att det som inte fungerar är av sådan art att det går att rätta till.

Under utredningsarbetet kommer jag på mig själv med att tänka: tänk om vi kunde skapa de strukturer, institutioner och kommunikationsarenor som behövs för att alla som vill ska kunna ta del i det som händer i förbundet just nu. För att alla som vill ska kunna skaffa sig de kontakterna de behöver för sin verksamhet. För att alla som vill ska kunna uttrycka sin åsikt i alla frågor. Tänk så många bra idéer som skulle utvecklas i den miljön. Det vore fantastiskt.

Som en del i utredningen testade förbundsstyrelsen för första gången att göra en påverkansenkät. I den behandlades Jämställdhet och Mångfald, Intern Kommunikation och Unga Forskares strategi. Resultatet i enkäten ligger till grund för diskussionerna som förs i utredningsgrupperna. Och begrunda nu för ett ögonblick hur mycket bättre utredningarna borde kunna bli när alla aktiva får lägga grunden till dem. Inom utredningen för intern kommunikation håller vi bland annat på att utvärdera om påverkansenkäten är en bra modell för att samla in åsikter. Med andra ord funderar vi på om vi ska rekommendera kommande förbundsstyrelser att upprätthålla den, eller att slopa den. Gör den det vi vill att den ska göra?

Jag ser med stor spänning fram emot att använda kommunikation för att öppna upp portarna för all den potential som gror i förbundet. Ännu har utredningsgruppen dock inte tänkt klart kring hur alla åsikter ska användas för att skapa bästa möjliga framtid för förbundets interna kommunikation. Det går därför inte att säga något konkret om framtiden i detta ögonblick. Men jag är övertygad om att många av de problem som vi ser idag, snart kommer var skrönor.

”Distrikten ska stödja sina medlemmar!”

”Hur många medlemmar rapporterade vi till ungdomsstyrelsen förra året?´”

och så vidare…

Att medlemmarna är viktiga i Unga Forskare råder det knappast någon tvekan kring. Men trots det, så diskuteras det sällan kring själva begreppet medlem. Ibland kan man ana att de olika bilder av vad en medlem är snarare rör till diskussionen än för den framåt; om en person tar för givet att begreppet medlem är ekvivalent med något särskilt, medan en annan person tycker att det är självklart att medlem betyder en annan sak, och dessa personer diskuterar och förutsätter att den andra personen utgår från samma medlemsbegrepp, så kan det vara svårt att förstå varandra.

Personligen tycker jag att det här är en väldigt intressant fråga, men samtidigt en svår fråga eftersom den är så stor. Både jag och förbundsstyrelsen har en del åsikter i frågan, men jag ska försöka att hålla dem utanför det här inlägget och istället försöka att objektivt lyfta några aspekter kring medlemsbegreppet som är väl värda sin tid att fundera kring.

1. Vad är en medlem?

Man kan tänka sig många svar på den frågan. I vårt fall, med Förbundet Unga Forskare, så finns det mig veterligen två vanliga svar på den frågan:

a) Våra stadgar är inget under av klarhet, men läser man dem några gånger tycker jag att de verkar säga att en medlem till förbundet är en person som är medlem i en förening, som i sin tur alltså är ansluten till förbundet. Alltså: en medlem = en fysisk person.

Det är även den här tolkningen av begreppet medlem som ungdomsstyrelsen gör; vår medlemssiffra som vi årligen rapporterar och får statsbidrag för utgörs av personer. Även siffror som antalet lokalföreningar och antalet län som vi har verksamhet i är saker som ungdomsstyrelsen bryr sig om, men då de pratar om ”bidragsgrundande medlem” så handlar det alltid om fysiska personer.

b) Den andra tolkningen, som till exempel förra förbundsstyrelsen tydligt ställde sig bakom då man skrev förbundets policy (och även den nuvarande i och med att vi har antagit i stort sett samma policy), är att det är ”till förbundet anslutna organisationer” som är förbundets medlemmar. Alltså: en medlem = en förening.

Det här är mer än hårklyveri – vilken syn man har på medlemmar påverkar vår verksamhet. Väljer man att se på medlemmar i form av personer, så blir det naturligt att verksamhet som till exempel kurshelger, stipendieresor för enskilda personer och verksamhet som riktar sig till enskilda personer i allmänhet hamnar i fokus och sätter normen för vad som är ”rätt” verksamhet. Väljer man å andra sidan att istället se på föreningar som medlemmar, så blir det verksamheter som föreningsutbildningar, utgivande av aktivitetsböcker och verksamhet som ser till föreningarnas (och inte individerna i föreningens) bästa som får en naturlig roll som ”rätt” verksamhet.

Jag hade ett intressant samtal med David Borg ifrån stockholmsdistriktet för någon vecka sedan, och han nämnde då en lösning på det tvetydiga begreppet medlem som ett annat stort ungdomsförbund använder sig av; de talar om medlemsföreningar och föreningsmedlemmar istället för medlemmar. Det kanske är en bra lösning på terminologiproblemet? Men den viktigaste frågan kvarstår – ska förbundets sätta medlemsföreningar eller föreningsmedlemmar i centrum?

2. Mål eller medel?

a) Utifrån min erfarenhet av scoutrörelsen, så riktar sig så gott som all verksamhet (undantaget någon rekryteringsaktivitet) till medlemmarna. Det finns liksom inte på agendan att ens diskutera något annat – scoutläger som är till för andra än scouterna?

b) Greenpeace, däremot, riktar ingen verksamhet mot sina medlemmar. Nu är jag inte medlem i Greenpeace, men jag föreställer mig att ett medlemskap hos dem är mer som ett stödmedlemskap, man vill visa att man ställer upp på deras idé.

Det ligger förstås i verksamhetens natur i både fallet med greenpeace och scoutrörelsen huruvida den riktar sig till medlemmarna eller ej, men de två fallen tycker jag även illustrerar två olika synsätt på medlemmar; betyder medlemmarna allt för organisationen, eller är de bara ett medel för att uppnå ett högre syfte?

Dessa två organisationer är bara exempel, det finns mängder av organisationer inom vitt skilda verksamheter som har någon av dessa syner på sina medlemmar. Och förstås ännu fler som har en syn som ligger ”någonstans mitt emellan”.

(Det finns även en annan organisationsform, istället för förening, om man enbart vill fokusera på ”ett högre syfte”, och inte vill ha med medlemmar att göra alls – stiftelse. Det finns många stiftelser som bara pysslar med att ge diverse pengabidrag, som man kanske spontant associerar ordet till, men det är bara en del av alla: Två exempel som kanske är bekanta är A Non Smoking Generation och Wikimedia Foundation.)

Vilken syn man väljer på medlemmarnas roll påverkar förstås också hur verksamheten utformas, men kan även påverka sådant som inflytande-, organisations och demokratifrågor, och gör på så sätt frågan om medlemmarnas roll kanske ännu viktigare än frågan om vem som är medlem.

= =

Jag, för min del, tycker inte att alla aktiva i Unga Forskare behöver (eller ens borde) ha samma syn på medlemmar; alla de olika aspekterna tillför viktiga perspektiv på vår organisation och verksamhet. Däremot tror jag att alla tjänar på att det finns en bred förståelse för de olika synsätten, vilket jag vill försöka bidra till i och med det här inlägget.

Ta hand om er i sommarvärmen!

Andreas

• Styrelsen hann träffas ordentligt och lära känna varandra; även om vi valdes på Riksstämman i mars, så hade vi dittills bara hunnit träffas under två tight planerade helger. Även om det fanns mycket planerat även den här veckan, så hann vi ändå lära känna varandra bättre. (Varför måste styrelsen känna varandra bra? Rösta ja och nej till saker kan man väl göra ändå? Jo, men styrelsearbetet innehåller så mycket mer, och det är mycket som görs mellan mötena – för att man ska kunna klara av att ha långa och sena telefonmöten på vardagkvällar så behöver man känna varandra som personer för att det ska funka bra…)
• Styrelsen hann träffa många andra aktiva i förbundet; valberedningen, ett par representanter från varje distrikt, projektledare, personalen och revisorerna.
• Nästan alla måldokument hann färdigställas och fastställas. Måldokumenten sätter upp målen för all verksamhet som förbundsstyrelsen är ansvarig för, som exempelvis Utställningen unga forskare, Projektbanken, SIYSS och Riksstämman, men även allt som kansliet gör, däribland kommunikation, administration och distriktsstöd. Det är dessa mål som kommer att påverka hur verksamheten ser ut under resten av året, och därmed också vad som står i verksamhetsberättelsen på nästa Riksstämma. Nytt för i år var att styrelsen har infört mätindikatorer till målen, för att de ska bli lättare att följa upp. Att mål ska vara mätbara låter säkert välbekant, men det är inte så lätt att ställa upp sådana mål, som samtidigt är kvalitativa. Det här är vårt försök att gå i den riktningen.
• De utredningar styrelsens under sommaren och hösten ska göra fastställdes med respektive frågeställningar. De återfinns under punkt 3 i protokollet.
• … och så fördes det massa diskussioner om både högt och lågt i förbundet, både inom styrelsen som med gäster.

Det var en vecka sammanfattad i fem punkter. Det täcker såklart inte allt, men det kan förhoppningsvis åtminstone ge en liten bild av vad förbundsstyrelsen grejar med

Gästbloggare: Rebecka Lindén, förbundsstyrelsen

Ingen har väl missat att Riksstämman nu närmar sig med stormsteg vilket är jättekul. Riksstämman innebär alltid långa diskussioner, vilda påståenden och roliga överraskningar. Det ska bli roligt att än en gång samla hela förbundet och staka ut riktningen för nästa år. Eller det är faktiskt riktningen för det här året, 2010, som kommer att stakas ut nere i Lund i mitten av mars. Besluten som fattas kommer att omfatta även januari, februari och början av mars, även om de redan har varit. Det betyder att verksamheter som Riksstämman beslutar ska vara på ett visst sätt kanske redan är genomförda eller att pengar som Riksstämman ville vika åt något speciellt ändamål redan är använda.

När verksamhetsplanen förra året lades gällde den under 2009. Det betyder att den nu har slutat att gälla och förbundsstyrelsen styr nu organisationen helt utan direktiv från Riksstämman. Här finns det tveklöst en systemisk svaghet eftersom samma situation uppkommer varje år.

Bägge de här sakerna kan man ju visst ifrågasätta. Ska det verkligen vara så? Absolut inte, tycker den nuvarande förbundsstyrelsen och lägger därför fram den här propositionen som handlar om att förlägga Rikstämman till hösten istället och då på riktigt kunna bestämma om hela nästkommande verksamhetsår. Det betyder att Riksstämman kommer att hållas mellan oktober och december och bestämma verksamhetsplan, budget och ny förbundsstyrelsen som kommer att tillträda första januari nästkommande år. Verksamhetsberättelsen och revisionsrapporten kommer som idag, att berätta om verksamheten för föregående år. Verksamheterna kommer att beslutas om innan de genomförs och förbundsstyrelsen kommer att ha mandat under det året de är valda till. Kort och gott – förutsättningarna att styra och planera ökar avsevärt. Att flytta årsmötet till hösten är en förändring som genomförts av flera andra ungdomsorganisationer den sista tiden, bl.a. Unga Forskares systerförbund SVEROK.

Läs hela den utredning som ligger till grund för förbundsstyrelsens proposition här!

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Bloggare: Guncha Welsapar, förbundsstyrelsen

Vad gör du om 10 år? Vad har du för jobb? Vad har du för kläder? Vilka kompisar har du? Vad har du uppnått? Har du kommit på botemedlet mot lungcancer? Löst mysteriet om mörk materia? Hittat liv på mars? Gett mänskligheten kall fusion?

Vem vill du vara och vad vill du ha hunnit åstadkomma om 10 år? Blunda några minuter och försök måla upp bilden av dig själv i framtiden. Det du ser är din vision om dig själv. Nu vet du ditt drömläge, vart du vill komma. Nu när du har det kan du jobba mer målmedvetet, samla dina krafter för att nå din dröm. Du kan fokusera och rikta in dina resurser för att uppfylla din vision. Framförallt kan du nu skapa en strategi, en handlingsplan för hur du ska nå din dröm och föra in det i din att-göra-lista så att du för var dag som går kommer närmare din dröm. Jag är övertygad om att du med vilja och målmedvetenhet kommer att kunna helt eller delvis nå din vision. Nå din dröm.

När Förbundet Unga Forskare blundar och försöker hitta sin vision, sin dröm, så är det just nu bara blankt. Men Unga Forskare behöver en dröm, något att sträva mot. En vision om vad Unga Forskare ska vara i framtiden. En dröm som hela Unga Forskare kan samlas kring och förverkliga. En dröm som vi är stolta över, som är meningsfull och angelägen. Men eftersom Unga Forskare är en organisation som består av många människor behöver vi alla tillsammans hjälpas åt att hitta vår gemensamma dröm. Vart ska Unga Forskare vara i framtiden? Vilken är vår vision?

Förbundsstyrelsen har lagt ett förslag till Riksstämman, Förbundet Unga Forskares årsmöte, att vi tillsammans ska påbörja arbetet att hitta Unga Forskares vision. Vi skulle vilja arbeta med att hitta alla medlemmars och organisationens gemensamma vision för Förbundet Unga Forskare och presentera den för Riksstämman 2011. Att hitta en gemensam vision för en hel organisation med 4000 medlemmar är ett arbete som är omfattande och kräver lång tid, men är en oerhört viktig förutsättning för att ena alla att sträva åt samma håll och bli ännu mer syftesuppfyllande.

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Söndag 28/2 skriver Rebecka Lindén om propositionen Flytta Riksstämman till hösten.