För er som vill rita grafen själva, så kommer här matlab-koden till den:

year = [2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010];
members = [2174, 2205, 1228, 1447, 2325, 3521, 3185, 6485];
plot(year,members)
axis([2003 2011 0 8000])
xlabel('År')
ylabel('Antal medlemmar i Förbundet Unga Forskare')

Under riksstämman har jag fått chansen att prata med många medlemmar om vad Unga Forskare är för dem. Vad det betyder på det personliga planet, vad det betyder för det framtida yrkesvalet och vad Unga Forskare i förlängningen betyder för mänskligheten. Och det är med en enorm värme och passion som våra medlemmar berättar om förbundets verksamhet och det arbete de gör varje dag för att främja intresset för naturvetenskap och teknik.

Genom den nya verksamhetsplanen har förbundet fått verktyg och riktningar för att lyfta förbundet inom områdena gymnasieskolan, medlemmar och exponering. Jag ser mycket fram emot att arbeta kring de här frågorna tillsammans med er alla!

Förbundets syfte har i det närmaste sett likadant ut sedan förbundet bildades. Den formulering som syftet har nu är inte helt optimal eftersom den kan tolkas på många sätt, och får olika innebörd beroende på vem i förbundet man frågar. Riksstämman 2010 gav därför förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på nytt syfte, men också en vision för förbundet, något som vi inte haft förut.

En vision är en ljus bild av hur vi vill att samhället eller förbundet ska se ut när vi uppnått vårt syfte. Visionen kommer göra det tydligare vart förbundet vill nå, något som kan göra det lättare för både styrelsen, kansliet, medlemmar och samarbetspartners.

På Riksstämman 2009 antogs också förbundets första åsiktsprofil, som för närvarande innehåller åsikten att en bra metod för att inspirera unga inom naturvetenskap och teknik är genom andra unga. För att åsiktsprofilen ska vara ständigt aktuell så ska den varje år antas av Riksstämman. Nu jobbar förbundsstyrelsen med att ge åsiktsprofilen ett lyft genom att hitta gemensamma åsikter hos förbundets medlemmar.

De visioner, syften och åsikter som tagit sig till enkäten har gått igenom en lång process. Först samlades distriktsordförandena, de nationella projektledarna, kansliet och förbundsstyrelsen en dag och försökte hitta så många förslag som möjligt. Förbundets medlemmar fick sedan möjlighet att utifrån alla dessa förslag hitta på egna, kombinera flera efter tycke och sedan välja ut de absoluta favoriterna. Dessa har sedan sammanställts och finns nu för alla förbundets medlemmar att ta ställning till i undersökningen.

Förhoppningsvis kommer efter undersökningen är genomförd endast en vision, ett syfte och en handfull åsikter tagit sig ända fram. Dessa kommer då bli underlag till förbundsstyrelsens beslut om vilka propositioner som ska läggas till Riksstämman.

Passa nu på och gör din röst hör om hur du tycker att förbundets framtid ska se ut!

Även om det i vissa fall räcker med en känsla för hur till exempel föreningarna är fördelade över verksamhetsområdena är det alltid att föredra att ha exakta siffror. För att få just detta har kansliet genomfört en undersökning där förbundets samtliga föreningar och projektgrupper har fått möjlighet att besvara en webenkät som sedan resulterat i en rapport till styrelsen.

Rapporten som presenterades på förbundsstyrelsemötet förra helgen besvarar bland annat varför våra föreningar valt att gå med i unga forskare, hur syftesuppfyllande föreningarnas verksamhet är, var föreningarna bedriver sin verksamhet och i hur stor utsträckning våra föreningar har kontakt med andra delar av Unga Forskare.

De resultat som rapporten visar har i vissa fall gett mig nya insikter och i andra fall bekräftat vad jag länge trott mig veta men inte haft statistiken att bygga upp det på. Förbundsstyrelsen tyckte att rapporten gav så många bra insikter att en liknande undersökning bland förbundets föreningar och projektgrupper troligtvis kommer att bli ett årligt inslag i fortsättningen.
Jag rekommenderar alla att läsa rapporten (Lokalavdelningsrapport fördjupad) som kan laddas ned tillsammans med de andra handlingarna från FS 10-4 i filarkivet på Unga Forskares hemsida.

Till sist vill jag varna för eventuella tekniska problem som kan uppstå den närmaste tiden när bloggen i sin förvandling från ordförandeblogg till förbundsstyrelseblogg också kommer att byggas om och få ett nytt utseende.

Det är mycket arbete som utförs, och att redogöra för allt i en enda bloggpost här skulle nog vara övermäktigt. Jag tänkte istället plocka russinen ur kakan och ta upp en del av jämställdhets- och mångfaldsutredningen, som jag har jobbat med. Vi började med att försöka kartlägga hur nuläget ser ut, för att kunna analysera vilka förutsättningar vi har för att kunna arbeta vidare med frågan. För att kartlägga nuläget använde vi oss framför allt av en enkätundersökning bland förbundets aktiva, intervjuer samt att samla ihop lite statistik, och det är denna statistik jag tänkte göra en liten ”förhandsvisning” av här (trots att hela utredningen inte är klar än).

Till att börja med var vi tvungna att begränsa oss till att bara titta på könsfördelningen i förbundet, eftersom vi tyvärr inte har någon statistik över något annat, och att göra en undersökning av exempelvis den etniska bakgrunden hos förbundets alla medlemmar var inte möjligt med de resurser som styrelsen har valt att lägga på utredningen.

Medlemmar och målgrupp

Nåväl, ett utdrag ur medlemsregistret visar följande:

Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt att andelen pojkar har varit så nära 0,60 dessa år trots att medlemssiffrorna har svängt så mycket, det verkar vara ganska någon typ av jämviktsläge med 60% killar i förbundet…

Hur står sig detta då, jämfört med vår målgrupp? Ifall vår målgrupp, unga intresserade av naturvetenskap och teknik, består av 90% eller 10% killar kan man ju tycka spelar roll för hur bra eller dåligt man tycker att det är med 60% killar i förbundet.

Någon statistik på hur könsfördelningen ser ut bland unga intresserade av naturvetenskap och teknik finns dessvärre inte såvitt jag har kunnat se, men om vi gissar på att de flesta (om inte alla?) av dessa också går på naturvetenskap- och teknikprogrammen på gymnasiet, så är det betydligt enklare att hitta statistik:

På http://www.skolverket.se/sb/d/1718 kan man hitta att det på NV- och TE-gymnasieprogrammen såg det ut såhär (bortsett från specialutformnade och individuella program) under läsåret 2009/10:

NV 30 677 elever, varav 16 294 är killar, dvs 53% killar.

TE 17 710 elever, varav 14 207 är killar, dvs 80% killar

NV + TE 48 387 elever, varav 30 501, dvs 63% är killar.

Om man skulle tycka att förbundets hela målgrupp befinner sig på NV-programmet, så är vi alltså dåliga på att få tjejer att gå med, eftersom målgruppen innehåller en större andel tjejer än vad förbundet gör. Om målgruppen å andra sidan är hela NV- och TE-programmen, så är vi duktiga på att attrahera särskilt tjejer, eftersom förbundet då skulle innehålla en högre andel tjejer än vad målgruppen gör. Men i båda fallen ligger vi i varje fall ganska nära.

Exakt vilka av Sveriges alla unga som utgör vår målgrupp är kanske svårt att säga, men jag tycker att de ovanstående siffrorna i varje fall ger en antydan om att könsfördelningen i förbundet åtminstone ligger i närheten av könsfördelningen bland unga intresserade av naturvetenskap och teknik. Och det är väl en positiv signal?

Sedan kan man förstås fundera på varför det är fler killar än tjejer som är intresserade av naturvetenskap och teknik, men det är ju en strukturfråga i samhället i stort som till exempel teknikdelegationen har jobbat med att försöka analysera.

Förbundets ledare och aktiva

Hur ser det då ut inuti Unga Forskare; finns det i siffrorna signaler om att till exempel tjejer utsätts för någon typ av systematisk diskriminering när vi tillsätter ledare eller aktiva i förbundet? Att 40% är tjejer bland medlemmarna behöver ju inte per automatik betyda att 40% av ”de som bestämmer” är tjejer…

Här har vi valt att ta fram två olika siffror, dels de som är aktiva på förbunds- eller distriktsnivå, och dels de som har en uttalad ledarposition.

Förbundets aktiva (här i tolkningen förbunds- och distriktsstyrelser, personal, valberedning samt nationella projektgrupper inklusive IT-gruppen, Riksstämman och Kick-offen) i år består av 87 personer, varav 46 är killar. Andelen killar är alltså 53% här.

Förbundets ledare (här i tolkningen förbunds- och distriktsordförande, generalsekreterare samt projektledare för nationella verksamheter) är typ tio stycken, så för att få en lite större siffra har vi valt att titta på de senaste fyra åren också. Och förbundets ledare de senaste fyra åren har varit 44 stycken, varav 27 har varit killar, alltså 61% killar. (Det är dock viktigt att ta denna siffra med en liten nypa salt; en person motsvarar hela 2% här.)

40% av medlemmarna, 47% av de aktiva och 39% av ledarna är alltså tjejer i Unga Forskare. Det kunde helt klart sett sämre ut, och jag skulle nog vilja utifrån dessa siffror påstå att det inte finns anledning att tro att det, sett till hela organisationen, förekommer någon systematisk könsdiskriminering. Bra va?

(Om att vill att dessa siffror ska se riktigt bra ut, så kan man jämföra med de i tidningarna så hett debatterade börsbolagen: Enligt http://di.se/Default.aspx?pid=208455__ArticlePageProvider finns det i Sverige ca 22% kvinnor i börsbolagsstyrelserna, och endast 3,4% av styrelseordförande är kvinnor.)

Det är dock jätteviktigt att komma ihåg vad dessa siffror INTE  säger, till exempel:

-          De säger INTE att det inte förekommer enskilda fall av könsdiskriminering.

-          De säger INTE att det inte förekommer diskriminering på andra grunder än kön, till exempel handikapp, etnisk bakgrund, trosuppfattning, …

Är du nyfiken på fortsättningen, vilket resultat enkäterna och intervjuerna har gett, hur andra organisationer arbetar med frågan och vilka åtgärder vi vill göra utifrån förutsättningarna? Håll ut, utredningen kommer att vara klar senast till nästa förbundsstyrelsemöte, som är om en liten dryg månad!

Andreas

”Distrikten ska stödja sina medlemmar!”

”Hur många medlemmar rapporterade vi till ungdomsstyrelsen förra året?´”

och så vidare…

Att medlemmarna är viktiga i Unga Forskare råder det knappast någon tvekan kring. Men trots det, så diskuteras det sällan kring själva begreppet medlem. Ibland kan man ana att de olika bilder av vad en medlem är snarare rör till diskussionen än för den framåt; om en person tar för givet att begreppet medlem är ekvivalent med något särskilt, medan en annan person tycker att det är självklart att medlem betyder en annan sak, och dessa personer diskuterar och förutsätter att den andra personen utgår från samma medlemsbegrepp, så kan det vara svårt att förstå varandra.

Personligen tycker jag att det här är en väldigt intressant fråga, men samtidigt en svår fråga eftersom den är så stor. Både jag och förbundsstyrelsen har en del åsikter i frågan, men jag ska försöka att hålla dem utanför det här inlägget och istället försöka att objektivt lyfta några aspekter kring medlemsbegreppet som är väl värda sin tid att fundera kring.

1. Vad är en medlem?

Man kan tänka sig många svar på den frågan. I vårt fall, med Förbundet Unga Forskare, så finns det mig veterligen två vanliga svar på den frågan:

a) Våra stadgar är inget under av klarhet, men läser man dem några gånger tycker jag att de verkar säga att en medlem till förbundet är en person som är medlem i en förening, som i sin tur alltså är ansluten till förbundet. Alltså: en medlem = en fysisk person.

Det är även den här tolkningen av begreppet medlem som ungdomsstyrelsen gör; vår medlemssiffra som vi årligen rapporterar och får statsbidrag för utgörs av personer. Även siffror som antalet lokalföreningar och antalet län som vi har verksamhet i är saker som ungdomsstyrelsen bryr sig om, men då de pratar om ”bidragsgrundande medlem” så handlar det alltid om fysiska personer.

b) Den andra tolkningen, som till exempel förra förbundsstyrelsen tydligt ställde sig bakom då man skrev förbundets policy (och även den nuvarande i och med att vi har antagit i stort sett samma policy), är att det är ”till förbundet anslutna organisationer” som är förbundets medlemmar. Alltså: en medlem = en förening.

Det här är mer än hårklyveri – vilken syn man har på medlemmar påverkar vår verksamhet. Väljer man att se på medlemmar i form av personer, så blir det naturligt att verksamhet som till exempel kurshelger, stipendieresor för enskilda personer och verksamhet som riktar sig till enskilda personer i allmänhet hamnar i fokus och sätter normen för vad som är ”rätt” verksamhet. Väljer man å andra sidan att istället se på föreningar som medlemmar, så blir det verksamheter som föreningsutbildningar, utgivande av aktivitetsböcker och verksamhet som ser till föreningarnas (och inte individerna i föreningens) bästa som får en naturlig roll som ”rätt” verksamhet.

Jag hade ett intressant samtal med David Borg ifrån stockholmsdistriktet för någon vecka sedan, och han nämnde då en lösning på det tvetydiga begreppet medlem som ett annat stort ungdomsförbund använder sig av; de talar om medlemsföreningar och föreningsmedlemmar istället för medlemmar. Det kanske är en bra lösning på terminologiproblemet? Men den viktigaste frågan kvarstår – ska förbundets sätta medlemsföreningar eller föreningsmedlemmar i centrum?

2. Mål eller medel?

a) Utifrån min erfarenhet av scoutrörelsen, så riktar sig så gott som all verksamhet (undantaget någon rekryteringsaktivitet) till medlemmarna. Det finns liksom inte på agendan att ens diskutera något annat – scoutläger som är till för andra än scouterna?

b) Greenpeace, däremot, riktar ingen verksamhet mot sina medlemmar. Nu är jag inte medlem i Greenpeace, men jag föreställer mig att ett medlemskap hos dem är mer som ett stödmedlemskap, man vill visa att man ställer upp på deras idé.

Det ligger förstås i verksamhetens natur i både fallet med greenpeace och scoutrörelsen huruvida den riktar sig till medlemmarna eller ej, men de två fallen tycker jag även illustrerar två olika synsätt på medlemmar; betyder medlemmarna allt för organisationen, eller är de bara ett medel för att uppnå ett högre syfte?

Dessa två organisationer är bara exempel, det finns mängder av organisationer inom vitt skilda verksamheter som har någon av dessa syner på sina medlemmar. Och förstås ännu fler som har en syn som ligger ”någonstans mitt emellan”.

(Det finns även en annan organisationsform, istället för förening, om man enbart vill fokusera på ”ett högre syfte”, och inte vill ha med medlemmar att göra alls – stiftelse. Det finns många stiftelser som bara pysslar med att ge diverse pengabidrag, som man kanske spontant associerar ordet till, men det är bara en del av alla: Två exempel som kanske är bekanta är A Non Smoking Generation och Wikimedia Foundation.)

Vilken syn man väljer på medlemmarnas roll påverkar förstås också hur verksamheten utformas, men kan även påverka sådant som inflytande-, organisations och demokratifrågor, och gör på så sätt frågan om medlemmarnas roll kanske ännu viktigare än frågan om vem som är medlem.

= =

Jag, för min del, tycker inte att alla aktiva i Unga Forskare behöver (eller ens borde) ha samma syn på medlemmar; alla de olika aspekterna tillför viktiga perspektiv på vår organisation och verksamhet. Däremot tror jag att alla tjänar på att det finns en bred förståelse för de olika synsätten, vilket jag vill försöka bidra till i och med det här inlägget.

Ta hand om er i sommarvärmen!

Andreas

Bloggare: Guncha Welsapar, förbundsstyrelsen

Vad gör du om 10 år? Vad har du för jobb? Vad har du för kläder? Vilka kompisar har du? Vad har du uppnått? Har du kommit på botemedlet mot lungcancer? Löst mysteriet om mörk materia? Hittat liv på mars? Gett mänskligheten kall fusion?

Vem vill du vara och vad vill du ha hunnit åstadkomma om 10 år? Blunda några minuter och försök måla upp bilden av dig själv i framtiden. Det du ser är din vision om dig själv. Nu vet du ditt drömläge, vart du vill komma. Nu när du har det kan du jobba mer målmedvetet, samla dina krafter för att nå din dröm. Du kan fokusera och rikta in dina resurser för att uppfylla din vision. Framförallt kan du nu skapa en strategi, en handlingsplan för hur du ska nå din dröm och föra in det i din att-göra-lista så att du för var dag som går kommer närmare din dröm. Jag är övertygad om att du med vilja och målmedvetenhet kommer att kunna helt eller delvis nå din vision. Nå din dröm.

När Förbundet Unga Forskare blundar och försöker hitta sin vision, sin dröm, så är det just nu bara blankt. Men Unga Forskare behöver en dröm, något att sträva mot. En vision om vad Unga Forskare ska vara i framtiden. En dröm som hela Unga Forskare kan samlas kring och förverkliga. En dröm som vi är stolta över, som är meningsfull och angelägen. Men eftersom Unga Forskare är en organisation som består av många människor behöver vi alla tillsammans hjälpas åt att hitta vår gemensamma dröm. Vart ska Unga Forskare vara i framtiden? Vilken är vår vision?

Förbundsstyrelsen har lagt ett förslag till Riksstämman, Förbundet Unga Forskares årsmöte, att vi tillsammans ska påbörja arbetet att hitta Unga Forskares vision. Vi skulle vilja arbeta med att hitta alla medlemmars och organisationens gemensamma vision för Förbundet Unga Forskare och presentera den för Riksstämman 2011. Att hitta en gemensam vision för en hel organisation med 4000 medlemmar är ett arbete som är omfattande och kräver lång tid, men är en oerhört viktig förutsättning för att ena alla att sträva åt samma håll och bli ännu mer syftesuppfyllande.

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Söndag 28/2 skriver Rebecka Lindén om propositionen Flytta Riksstämman till hösten.

Det är kommentarer som denna (från en lärare) som visar att det Unga Forskare gör är viktigt. Det är kommentarer som denna som visar att vår insats spelar roll. Och inget av detta vore möjligt om det inte vore för våra engagerade och duktiga medlemmar och aktiva på lokal, regional och nationell nivå.

Ett stort tack till er. Det ni gör är guld värt.