Bloggare: Guncha Welsapar, förbundsstyrelsen

Vad gör du om 10 år? Vad har du för jobb? Vad har du för kläder? Vilka kompisar har du? Vad har du uppnått? Har du kommit på botemedlet mot lungcancer? Löst mysteriet om mörk materia? Hittat liv på mars? Gett mänskligheten kall fusion?

Vem vill du vara och vad vill du ha hunnit åstadkomma om 10 år? Blunda några minuter och försök måla upp bilden av dig själv i framtiden. Det du ser är din vision om dig själv. Nu vet du ditt drömläge, vart du vill komma. Nu när du har det kan du jobba mer målmedvetet, samla dina krafter för att nå din dröm. Du kan fokusera och rikta in dina resurser för att uppfylla din vision. Framförallt kan du nu skapa en strategi, en handlingsplan för hur du ska nå din dröm och föra in det i din att-göra-lista så att du för var dag som går kommer närmare din dröm. Jag är övertygad om att du med vilja och målmedvetenhet kommer att kunna helt eller delvis nå din vision. Nå din dröm.

När Förbundet Unga Forskare blundar och försöker hitta sin vision, sin dröm, så är det just nu bara blankt. Men Unga Forskare behöver en dröm, något att sträva mot. En vision om vad Unga Forskare ska vara i framtiden. En dröm som hela Unga Forskare kan samlas kring och förverkliga. En dröm som vi är stolta över, som är meningsfull och angelägen. Men eftersom Unga Forskare är en organisation som består av många människor behöver vi alla tillsammans hjälpas åt att hitta vår gemensamma dröm. Vart ska Unga Forskare vara i framtiden? Vilken är vår vision?

Förbundsstyrelsen har lagt ett förslag till Riksstämman, Förbundet Unga Forskares årsmöte, att vi tillsammans ska påbörja arbetet att hitta Unga Forskares vision. Vi skulle vilja arbeta med att hitta alla medlemmars och organisationens gemensamma vision för Förbundet Unga Forskare och presentera den för Riksstämman 2011. Att hitta en gemensam vision för en hel organisation med 4000 medlemmar är ett arbete som är omfattande och kräver lång tid, men är en oerhört viktig förutsättning för att ena alla att sträva åt samma håll och bli ännu mer syftesuppfyllande.

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Söndag 28/2 skriver Rebecka Lindén om propositionen Flytta Riksstämman till hösten.

Funderar mycket på detta just nu och skulle bli mer än glad för input!

Detta möte kommer till stor del att ägnas åt att diskutera och besluta om flera av styrelsens viktiga strategiska utredningar. Just i detta tillfälle diskuteras Förbundet Unga Forskares nya värderingspolicy, det viktigaste och mest inflytelserika styrdokumentet utöver stadgan och verksamhetsplanen. Förbundet har länge haft en bristfällig, och på vissa områden obefintlig, policy och tanken är att styrelsen nu sätter ned foten i ett antal viktiga frågor. Policy må låta som ett torrt dokument, men för att ge en inblick kommer här lite klipp ur policyn:

Förbundet Unga Forskare ska vara lättillgängligt för medlemmar och det ska vara lätt att bli medlem.

Det ska vara tydligt vad man får ut av att vara medlem i Förbundet Unga Forskare, däribland ett medlemsbidrag reglerat av Riksstämman.

…

Att engagera sig ideellt i Förbundet Unga Forskares verksamhet skall inte innebära några merkostnader jämfört med om man inte valt att engagerat sig. Ersättning ges så länge kostnaden är skälig.

…

Samarbeten med företagspartners ska jämte ekonomiska bidrag inbringa möjligheter för förbundets verksamhet.

Så fort beslut är fattat (på söndagen) och protokollet justerat så kommer den nya policyn upp på hemsidan. Är du engagerad i FUF? Då kan det vara klokt att läsa igenom väl valda delar så att du har koll på förbundets gemensamma värderingar.

Så enkelt, men så otroligt glad jag blev. Det krävs så väldigt lite och ändå är det så lätt att glömma bort att ge lite uppskattning till alla de man har runt omkring sig. Så gott som varenda människa har något man kan säga positiva saker om, egenskaper, kunskaper, färdigheter eller attityder. Det finns ingen ursäkt för att inte göra dina medmänniskor lite gladare och nöjdare med sig själva!

Och till alla er som är ledare: underskatta inte vikten av att ge dina medarbetare en komplimang då och då. Det höjer arbetsmoralen, stärker självkänslan och lojaliteten hos den som tar emot komplimangen. Om det känns klurigt att börja berömma personer för deras egenskaper eller andra abstrakta förmågor – börja med något enklare. ”Det är en fin tröja du har”, till exempel. Skämt åsido – att börja med något enkelt gör det lättare att ge beröm för mer abstrakta kvaliteter senare.

Sist men inte minst så vill jag passa på att tacka den person som skrev mailet till mig. Jag vill att du ska veta att det var mycket uppskattat. Du har även påmint mig om hur oerhört enkelt det är att göra människor glada och att jag borde ägna mer tid åt att ge folk spontana komplimanger. Det mår både dem och jag bra av!

UPDATE: Gällande att ge komplimanger för fina tröjor (eller andra fysiska attribut): se upp så du inte gör det i fel sammanhang, då blir det lätt en del av en härskarteknik som kallas Objektifiering. Om man är osäker fungerar det alltid med en klassisk ”jag tycker du kom med många bra idéer på mötet idag” eller en ”det var en god kaka du bakat”.

1. Osynliggörande
2. Förlöjligande
3. Undanhållande av information
4. Dubbel bestraffning
5. Påförande av skuld och skam.
—
6. Objekifiering
7. Våld eller hot om våld

Passet gav många mycket intressanta diskussioner som fungerande förvånansvärt bra trotts att vi var 45 personer som deltog (jag tror det beror på gemensamhetsägget och att vi alla redan jobbat mycket tillsammans under helgen).

Själv lärde mig oerhört mycket och insåg att jag ibland omedvetet använder en del av dessa tekniker. Det ska jag arbeta bort. Jag tror även att det var en början till ögonöppnare för fler än mig.

Under passet planterade David en fråga i huvudet på oss alla. Är det att härska att kalla de grymma funktionärerna i köket för matslavar? För mig är svaret ja. Matänglar, som jag hörde David kalla dom en middag, är ett mycket bättre ord. Tänk så mycket trevligare stämning man kan skapa bara genom att lägga in en positiv benämning!

En annan potentiellt destruktiv mekanism i en grupp är idividernas förväntningar. Alla skapar sig förväntningar om vad de andra ska leva upp till och i många fall blir man besviken när ens förväntningar inte infaller. För att undvika detta kan man upprätta en regelbok, så kallade spelregler. Här tar man upp förväntningar som hela gruppen kan ställa upp på att leva upp till. Kanske är det så att man som sammankallande för ett möte förväntas koka kaffe och baka bullar. Eller att man förväntas vara tillgänglig vissa tider. Genom upprättandet av spelregler kan alltid veta när man har ”rätt” att bli besviken. Finns det inget kaffe på mötet så är det okej att bli grinig. Om man inte får tag på varandra under en tid då man sagt att man ska vara tillgänglig har man all rätt att ifrågasätta den andra personen.

När jag tillträdde i förbundsstyrelsen pratade vi om spelregler. Det var första gången jag hörde talas om begreppet och tyckte direkt att det var ett fånigt påhitt. Varför skulle vi skriva ner saker som för mig tycktes vara helt självklara? Men faktum är att det som var självklart för mig senare visade sig inte vara självklart för andra och vice versa. Då är det tryggt att ha gemensamma spelregler att titta på och utgå ifrån när man pratar med varandra.

Som Jane Austen försöker beskriva i sin bok blir det ofta fel om man resonerar utifrån endast ett av perspektiven, antingen förnuft eller känsla. Det gäller även för ledarskap skulle jag vilja hävda och balans handlar då om att kunna skilja på sak och person, på nostalgi och rationalism och inte blanda ihop dessa två. Men, det är viktigt att aldrig glömma bort något av perspektiven.

Samtidigt tycker jag mig kunna utläsa en trend om hur ledarskap fungerar i två olika faser av livet. Ungdomsorganisationer tenderar till att utöva ledarskap baserat allt för mycket på känsla medan företag gör tvärtom och fokuserar mest på resultatet. Båda vägarna leder till dålig verksamhet.

För mycket känsla präglas av att man gör som man alltid har gjort (för det var ju så roligt för fem år sedan, du minns) och har svårt att se verksamheten objektivt. Man vågar inte ställa frågan om varför intresset sakta sjunker för verksamheten eller varför mer än hälften av de som kom förra gången inte kommer igen.

För mycket förnuft präglas av att man inte kan se annat än resultatet och kraven (för vi behöver verkligen gå med vinst här för att det ska gå ihop i slutet av året, vi har ju en budget). Man bortser från att de som producerar verksamheten, människorna, inte är maskiner som följer en logisk algoritm felfritt, man glömmer att uppmuntran och synliggörande av medarbetarnas prestationer är kanske den mest viktiga faktorn för att få verksamheten att göra bra ifrån sig.

Oavsett vilket perspektiv som har övertaget i din styrelse, ledningsgrupp eller i ditt personliga ledarskap är det mer eller mindre en sanning att om det går dåligt för en verksamhet är det ett symtom på din eller din grupps ledarskap. Det är en ledares ansvar att se till att styra och ge organisationen de förutsättningar som den kräver för att uppfylla sitt uppdrag.

Solar vi? Badar vi? Reser vi? Jobbar vi (med annat än FUF)?

Ja, till viss del gör vi förstås det. Sommaren är trots allt årets längsta viloperiod och även förbundsstyrelsen drar ned på takten när personal och idellt aktiva går på semester. Men slöar hela sommaren gör vi verkligen inte!

Förutom att övervaka den löpande förvaltningen och verksamheten är sommaren den kanske viktigaste tidsperioden för styrelsens strategiska utredningar. Vad är en strategisk utredning? Det är förmodligen enklast att dra parallellen till hur vårt land styrs. Regeringen är motsvarigheten till Sveriges förbundsstyrelse. Regeringen är ansvariga för att lägga alla större förslag och rekommendera riksdagen vilka beslut som bör tas. Regeringen består oftast av ca 20 stadsråd (ministrar) som tillsammans är ansvariga för hela Sverige, i allt från sophantering till relationer med andra nationer och hur stor andel av svenska ungdomar som ska börja högskolan. Man behöver inte vara ett ljushuvud för att inse att regeringen omöjligt besitter all den spetskompetens, kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna fatta välavvägda beslut i alla situationer. Av den anledningen så beställer regeringen utredningar som kallas Statens Offentliga Utredningar (SOU). Vissa utredningar genomförs av kommittéer, andra av myndigheter eller särskilda ensamutredare. När resultatet av dessa utredningar presenteras genererar det ofta stor uppmärksamhet och den som läser DN Debatt flitigt har säkert läst om ett flertal utredningar som presenterats den senaste tiden. Utifrån utredningarna kan sedan regeringen fatta beslut, alternativt presentera ett förslag för riksdagen. Förbundsstyrelseledamot Daniel Langkilde skriver om SOU:s på sin privata blogg.

På ungefär samma sätt fungerar det med Unga Forskares strategiska utredningar. Låt oss säga att förbundsstyrelsen behöver fatta ett viktigt och långsiktigt beslut med avgörande betydelse för organisationens framtid (= ett strategiskt beslut). För att styrelsen ska kunna få ett bra underlag (= tillräcklig kunskap och förståelse) för att fatta det bästa tänkbara beslutet tillsätts en utredning. Ibland sitter styrelsen på tillräckligt med kunskap för att fatta beslut direkt, men utredningar har blivit ett allt viktigare verktyg när organisationen växer. När utredningen är klar kan styrelsen fatta beslut utifrån vad utredaren eller utredningsgruppen föreslår. I Unga Forskare genomförs utredningarna av 1) en ensam styrelseledamot, 2) flera styrelseledamöter i grupp, 3) generalsekreterare, 4) annan person inom förbundet med särskild kompetens.

Är du nyfiken på vilka utredningar vi jobbar med just nu? Eller kanske vilka utredningar som är aktuella under hösten? Du kan läsa mer på sidan Styrelsens strategiska utredningar 2009-2010. Jag kan annars berätta att vi just nu bl.a. utreder förbundets långsiktiga mål för tre år framöver (Treårsplanen), förbundets nya strategiska policy och hur FUF ska förhålla sig till skolan i framtiden. Figuren högst upp på sidan visar den metodik vi använder när vi genomför utredningar, d.v.s. vårt tillvägagångssätt. Tveka inte att kontakta oss om du har frågor eller funderingar!