I vilket fall, jag ramlade över denna artikel som jag tyckte var intressant på temat:
http://www.nonprofit.se/?p=691

Unga Forskare går att följa via Twitter: twitter.com/ungaforskare

Detta möte kommer till stor del att ägnas åt att diskutera och besluta om flera av styrelsens viktiga strategiska utredningar. Just i detta tillfälle diskuteras Förbundet Unga Forskares nya värderingspolicy, det viktigaste och mest inflytelserika styrdokumentet utöver stadgan och verksamhetsplanen. Förbundet har länge haft en bristfällig, och på vissa områden obefintlig, policy och tanken är att styrelsen nu sätter ned foten i ett antal viktiga frågor. Policy må låta som ett torrt dokument, men för att ge en inblick kommer här lite klipp ur policyn:

Förbundet Unga Forskare ska vara lättillgängligt för medlemmar och det ska vara lätt att bli medlem.

Det ska vara tydligt vad man får ut av att vara medlem i Förbundet Unga Forskare, däribland ett medlemsbidrag reglerat av Riksstämman.

…

Att engagera sig ideellt i Förbundet Unga Forskares verksamhet skall inte innebära några merkostnader jämfört med om man inte valt att engagerat sig. Ersättning ges så länge kostnaden är skälig.

…

Samarbeten med företagspartners ska jämte ekonomiska bidrag inbringa möjligheter för förbundets verksamhet.

Så fort beslut är fattat (på söndagen) och protokollet justerat så kommer den nya policyn upp på hemsidan. Är du engagerad i FUF? Då kan det vara klokt att läsa igenom väl valda delar så att du har koll på förbundets gemensamma värderingar.

Men samtid. är d så vanl. förk. i FUF. Det skapar en barr. & kult. s är svår a sätta sig in i om man int är en FUF:are.

Så varför pratar vi på det här sättet? Det finns ju ingen rationell anledning som motiverar att vi ska kommunicera i kod med varandra. Så sent som idag sprang jag på en förkortning jag inte visste vad den betydde och jag kan tillägga att jag varit med i det här förbundet i över fem år. Hur ska då en person som just gått med eller funderar på att göra det klara av att förstå? Den som orkar får hela tiden ställa frågor om vad IK, UUF, PB, FS, RS, UFCX, IQ, TQ, FLK, VU, GS, SIYSS, FUF, UFÖS, UFV, SS, BOE, UFS, AMF, AMP, DD, EUC, EU, LKPV, PFSK, Q, UF, UFB, UG, VG, [...] betyder. Man känner sig dum. Vad är skillnaden på IK och IQ? Jaha, är det samma sak fast med olika namn.

På uppdrag av förbundsstyrelsen arbetar just nu jag, Anderas Svensson och Johannes Z Wolff med att ta fram en ny policy för Förbundet Unga Forskare. Just förkortningar är något vi där har valt att diskutera och vi kommer föreslå följande formulering:

• Med Förbundet Unga Forskare avses förbundet självt. Namnet förkortas aldrig.
• Med Unga Forskare avses hela organisationen, det vill säga förbundet, distrikten, föreningarna och projektgrupperna samt dessas medlemmar.
• Förbundet Unga Forskare använder förkortningar restriktivt speciellt vid extern kommunikation.

Och för den som inte förstod vad jag skrev där uppe kommer här en översättning:

Förkortningar skapar utanförskap
Så dumt med förkortningar! Ingen fattar vad jag skriver utan att anstränga sig till tusen!

Men samtidigt är det så vanligt förekommande i Förbundet Unga Forskare. Det skapar en barriär och kultur som är svår att sätta sig in i om man inte är en ung forskare.

kommunikation, överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater (för det senare se datakommunikation). Kommunikation kräver dels ett språk eller en kod vari informationen uttrycks, dels ett fysiskt medium varigenom informationen överförs. Människan har ett primärt behov att kommunicera; det utgör en förutsättning för en fullvärdig psykisk, social och kulturell utveckling. Kommunikation studeras inom flera vetenskaper, såsom beteende- och samhällsvetenskap, antropologi och botanik. Se även medie- och kommunikationsvetenskap.

2009-07-27, http://www.ne.se/kommunikation

Med den definitionen inser man snabbt att kommunikation handlar i princip om allt vi gör som uppfattas av andra människor. Vad vi kommunicerar via tal blir bara en ytterst liten del av allt vi kommunicerar. En bok som handlar om kommunikation, som för övrigt är en av de mest intressanta böcker jag läst på ämnet, heter Konsten att läsa tankar : hur du förstår och påverkar andra utan att de märker något och är skriven av Henrik Fexeus. Även om titeln är något cynisk, handlar boken rätt och slätt om kommunikation – eller snarare hur vi kan lära oss tolka all kommunikation andra människor sänder ut. Om du inte bara lyssnar på orden som kommuniceras utan även är uppmärksam på tonval, korppsspråk, hastighet på andningen, blicken et cetera får du en hel del information om vad som egentligen sägs. Fexeus påstår att den större delen av vår kommunikation är tyst och att vi uppfattar och reagerar på den på ett undermedvetet sätt.

Om Fexeus har rätt, vilket jag är övertygad om att han har, kan man tänka sig att alla kommunikation kan ses på det sättet. Det som uppenbart kommuniceras är bara en liten del av kommunikationen. Doften av nybakat bröd i mataffären betyder exempelvis inte ”så gott det luktar”. Doften är noga uträknat av någon som kan det här med kommunikation. Doften betyder egentligen ”vi har bara nybakat bröd i butiken för att vi vet att doften gör dig mer benägen att handla mer saker än du egentligen hade tänkt”. Det är lika med all annan kommunikation som används medvetet. Bilder, musik, dofter, texter och så vidare som du stöter på en dag på stan finns där av en anledning: att kommunicera undermedvetet med dig och få dig att köpa mer.

Om du lär dig alla knep kommer du ganska så snart att kunna genomskåda mycket av kommunikationen som finns omkring dig. Men, du kommer även bli bättre på att förstå hur du själv ska använda dig av kommunikation för att få som du vill. Och det är det budskapet som lite är min poäng med det här inlägget.

Allt för ofta tycker jag man ser dålig kommunikation som inte alls sänder ut det budskap jag antar man vill förmedla eller där det tar lång tid innan man förstår vad som avses. Ta exempelvis förkortningen FUF. Nu vet du förmodligen som läser detta vad förkortningen står för, men det är bara för att du har lärt dig hur du ska tolka bokstäverna. Men frågar du en exempelvis Stefan de Vylder, ordförarande för FUF, kommer han inte att svara Förbundet Unga Forskare utan Föreningen för Utvecklingsfrågor. Det är vad Vylder har lärt sig att förkortningen står för. Föreningen för Utvecklingsfrågor kommunicerar i princip uteslutande sin förkortning på sin hemsida (FUF.se) och det är ganska svårt för en utomstående att förstå vad det handlar om vid en snabb titt. Men faktum är att Förbundet Unga Forskares hemsida inte är så mycket bättre. På fler sidor används förkortningar friskt och det är svårt att förstå om man inte kan alla förkortningar. Omedvetet kommunicerar man iprincip ”vet du inte vad förkortningen betyder har du inget här att göra”.

Slutligen vill jag ställa en fråga; vad kommunicerar du? Vad säger egentligen ditt val av exempelvis bilder, ordval, agerande etc.

Men vad jag tycker är det egentligt intressanta i artikeln är nog alla frågetecken som finns kring hur det hela ska gå till. Personen de intervjuvar, smittskyddsläkare Ann Söderström, vet ju inget. Inget är klart än kring något verkar det som. Och även om jag är lekman på PR-frågor så känns det inte som ett toppendrag att ställa upp på en intervjuv när man har så lite kött på benen. Som boende i Västra götaland blir jag ju mer orolig och fundersam. Tänk om jag blir smittad innan jag får mitt vaccin! Är inte syftet med att gå ut i media med en sådan här sak att lugna alla och berätta att man kommer med lösningen på problemet likt en messias? Men så är ju Söderström inte informatör utan läkare.

Vad jag tar med mig från denna artikel är att alltid ha kött på benen och svar på alla frågor innan jag öppnar munnen i en fråga som kan vara potentiellt orosväckande. Det är en tanke vi alla kan ha nytta av.

Haage började med den elementära frågan: vad är syftet och målet med er kommunikation? Och pinsamt nog var jag tvungen att svara att jag ärligt talat inte visste. Är det att göra FUF till världskändisar? Är det att göra FUF till en aktör på den politiska och mediala arenan? Är det att rekrytera fler medlemmar och skapa en större medvetenhet om förbundet i våra målgrupper? Jag utgick ifrån det jag kände mig säker på att vi eftersträvar: fler och mer aktiva/engagerade medlemmar. Vi diskuterade det faktum att förbundet har 3000 medlemmar när det egentliga antalet potentiella medlemmar är långt över 50 000 (enligt statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, antalet elever på naturvetenskapliga och tekniska program i gymnasieskolan). Man bör också komma ihåg att denna siffra inte innefattar vår de i vår målgrupp som går på högstadiet eller högskolan. Om man tar dessa med i beräkningen kan vi säkert räkna in uppåt 100 000 potentiella medlemmar. Det finns således en hel del att göra och många medlemmar att rekrytera! Ett steg i den riktningen är att ta fram en mer medveten strategi för marknadsföring och extern kommunikation, och detta är något som jag ska ta upp i styrelsen den närmaste månaden.

* StrandbergHaage är även Teknikdelegationens PR-byrå och jobbar med dessa frågor på delegationens uppdrag. Läs mer om Teknikdelegationen och hur FUF påverkar där här.