Jag har med anledning av en utredning kring Förbundet Unga Forskares policy funderat en hel del på kommunikation den senaste tiden. Slår man upp ordet kommunikation kan kan läsa:
kommunikation, överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater (för det senare se datakommunikation). Kommunikation kräver dels ett språk eller en kod vari informationen uttrycks, dels ett fysiskt medium varigenom informationen överförs. Människan har ett primärt behov att kommunicera; det utgör en förutsättning för en fullvärdig psykisk, social och kulturell utveckling. Kommunikation studeras inom flera vetenskaper, såsom beteende- och samhällsvetenskap, antropologi och botanik. Se även medie- och kommunikationsvetenskap.
2009-07-27, http://www.ne.se/kommunikation
Med den definitionen inser man snabbt att kommunikation handlar i princip om allt vi gör som uppfattas av andra människor. Vad vi kommunicerar via tal blir bara en ytterst liten del av allt vi kommunicerar. En bok som handlar om kommunikation, som för övrigt är en av de mest intressanta böcker jag läst på ämnet, heter Konsten att läsa tankar : hur du förstår och påverkar andra utan att de märker något och är skriven av Henrik Fexeus. Även om titeln är något cynisk, handlar boken rätt och slätt om kommunikation – eller snarare hur vi kan lära oss tolka all kommunikation andra människor sänder ut. Om du inte bara lyssnar på orden som kommuniceras utan även är uppmärksam på tonval, korppsspråk, hastighet på andningen, blicken et cetera får du en hel del information om vad som egentligen sägs. Fexeus påstår att den större delen av vår kommunikation är tyst och att vi uppfattar och reagerar på den på ett undermedvetet sätt.
Om Fexeus har rätt, vilket jag är övertygad om att han har, kan man tänka sig att alla kommunikation kan ses på det sättet. Det som uppenbart kommuniceras är bara en liten del av kommunikationen. Doften av nybakat bröd i mataffären betyder exempelvis inte ”så gott det luktar”. Doften är noga uträknat av någon som kan det här med kommunikation. Doften betyder egentligen ”vi har bara nybakat bröd i butiken för att vi vet att doften gör dig mer benägen att handla mer saker än du egentligen hade tänkt”. Det är lika med all annan kommunikation som används medvetet. Bilder, musik, dofter, texter och så vidare som du stöter på en dag på stan finns där av en anledning: att kommunicera undermedvetet med dig och få dig att köpa mer.
Om du lär dig alla knep kommer du ganska så snart att kunna genomskåda mycket av kommunikationen som finns omkring dig. Men, du kommer även bli bättre på att förstå hur du själv ska använda dig av kommunikation för att få som du vill. Och det är det budskapet som lite är min poäng med det här inlägget.
Allt för ofta tycker jag man ser dålig kommunikation som inte alls sänder ut det budskap jag antar man vill förmedla eller där det tar lång tid innan man förstår vad som avses. Ta exempelvis förkortningen FUF. Nu vet du förmodligen som läser detta vad förkortningen står för, men det är bara för att du har lärt dig hur du ska tolka bokstäverna. Men frågar du en exempelvis Stefan de Vylder, ordförarande för FUF, kommer han inte att svara Förbundet Unga Forskare utan Föreningen för Utvecklingsfrågor. Det är vad Vylder har lärt sig att förkortningen står för. Föreningen för Utvecklingsfrågor kommunicerar i princip uteslutande sin förkortning på sin hemsida (FUF.se) och det är ganska svårt för en utomstående att förstå vad det handlar om vid en snabb titt. Men faktum är att Förbundet Unga Forskares hemsida inte är så mycket bättre. På fler sidor används förkortningar friskt och det är svårt att förstå om man inte kan alla förkortningar. Omedvetet kommunicerar man iprincip ”vet du inte vad förkortningen betyder har du inget här att göra”.
Slutligen vill jag ställa en fråga; vad kommunicerar du? Vad säger egentligen ditt val av exempelvis bilder, ordval, agerande etc.
Alexander Sehlström Information och kommunikation