En särskild berättelse från året som gått som jag skulle vilja lyfta fram är verksamhetsberättelsen (som finns här). Den är perfekt för dig som besöker Riksstämman för första gången för här kan du snabbt få en bild av bredden i Unga Forskare. Perfekt för dig som är aktiv i Unga Forskare för här får du läsa om alla de fantastiska projekt och verksamheter du och dina Unga Forskare-vänner har genomfört landet runt under hela året. Perfekt för dig som besöker din sista Riksstämma som förtroendevald, eller redan är alumn för här får du reda på att just dina insatser var så välbehövda för att fler unga som ville utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik skulle få möjlighet att göra det. Verksamhetsberättelsen är perfekt för dig som företag, organisation eller privatperson som vill samarbeta med Unga Forskare, för här får du veta varför Unga Forskare behövs, vår måluppfyllelse samt redovisning. För dig som som lärare och elev är verksamhetsberättelsen ett smörgåsbord där du kan välja ut de verktyg Unga Forskare erbjuder som du vill använda dig av.

Trevlig läsning!

Alla andra handlingar inför Riksstämman ligger uppe på hemsidan och alla kommentarer och tankar inför årsmötet är varmt välkomna. Vi har ett forum där man sedan en tid tillbaka kan diskutera handlingarna, och som medlem kan man ringa upp ledamöterna i styrelsen om man har funderingar inför Riksstämman.

Förbundets syfte har i det närmaste sett likadant ut sedan förbundet bildades. Den formulering som syftet har nu är inte helt optimal eftersom den kan tolkas på många sätt, och får olika innebörd beroende på vem i förbundet man frågar. Riksstämman 2010 gav därför förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på nytt syfte, men också en vision för förbundet, något som vi inte haft förut.

En vision är en ljus bild av hur vi vill att samhället eller förbundet ska se ut när vi uppnått vårt syfte. Visionen kommer göra det tydligare vart förbundet vill nå, något som kan göra det lättare för både styrelsen, kansliet, medlemmar och samarbetspartners.

På Riksstämman 2009 antogs också förbundets första åsiktsprofil, som för närvarande innehåller åsikten att en bra metod för att inspirera unga inom naturvetenskap och teknik är genom andra unga. För att åsiktsprofilen ska vara ständigt aktuell så ska den varje år antas av Riksstämman. Nu jobbar förbundsstyrelsen med att ge åsiktsprofilen ett lyft genom att hitta gemensamma åsikter hos förbundets medlemmar.

De visioner, syften och åsikter som tagit sig till enkäten har gått igenom en lång process. Först samlades distriktsordförandena, de nationella projektledarna, kansliet och förbundsstyrelsen en dag och försökte hitta så många förslag som möjligt. Förbundets medlemmar fick sedan möjlighet att utifrån alla dessa förslag hitta på egna, kombinera flera efter tycke och sedan välja ut de absoluta favoriterna. Dessa har sedan sammanställts och finns nu för alla förbundets medlemmar att ta ställning till i undersökningen.

Förhoppningsvis kommer efter undersökningen är genomförd endast en vision, ett syfte och en handfull åsikter tagit sig ända fram. Dessa kommer då bli underlag till förbundsstyrelsens beslut om vilka propositioner som ska läggas till Riksstämman.

Passa nu på och gör din röst hör om hur du tycker att förbundets framtid ska se ut!

Riksstämmohelgerna brukar vara en utav de mest påfrestade Unga Forskarehelgen på hela året. Mycket nytt, många viktiga beslut, massa härliga människor som man inte träffat på länge leder ofta till lite sömn och väldigt mycket kul. En enda helg för så många olika frågor kräver väldigt mycket. De beslut som tas på Riksstämman får stora konsekvenser, inte bara för det kommande året utan för förbundets hela framtid. Då är det väldigt viktigt att alla beslut är väl genomtänkta och väl underbyggda. Detta kan göra att en helg känns som väldigt lite tid – och det är det.

Att man behöver arbeta igenom beslutsunderlagen så pass mycket innan för att kunna ta ett bra beslut gör att det uppstår ett annat problem som är minst lika allvarligt: de som skriver själva beslutsunderlagen tar en väldig makt ifrån själva stämman. Detta är mycket tråkigt eftersom att tanken med Riksstämman är att alla medlemmar ska ha möjlighet att ta del av och kunna påverka besluten. Beslut som bör tas av hela förbundet då de gäller hela förbundet!

Här uppstår en konflikt! Antingen så tar man väl genomtänkta beslut eller så får Riksstämman den makt den ska ha. Eller? I en sån här fråga tror jag att man behöver göra kompromisser och leta nya lösningar. För vi måste ta välgrundande beslut på Riksstämman, annat vore väl korkat. Samtidigt som att vi är ett förbund och det är viktigt att ingen stängs ute från att vara med och påverka beslut för att man inte får vara med där besluten tas!

Hur ska man kunna lösa detta då? Hur ska man kunna ta ett välgrundat beslut samtidigt som alla ska kunna vara med i beslutsprocessen? Det är en svår fråga och jag vet inte om det finns ett perfekt svar på den. Styrelsen har i alla fall i år försökt få båda på ett antal olika sätt.

1. Vi har öppnat upp de frågor som kommer att ligga som beslut på Riksstämman redan innan själva stämman genom de utredningar som oftast ligger till grund för en proposition har gått ut till hela eller delar av förbundet och man har som medlem eller aktiv kunnat påverka under själva utredningens gång.
2. Vi har genomfört en påverkansenkät som gått ut till hela förbundet.
3. Vi har försökt dra igång ett påverkanstorg inför våra styrelsemöten där man har kunnat vara med och diskutera frågor som ska diskuteras på möten, flera gånger ett beslut som på ena eller andra sättet idag berör propositionerna på Riksstämman.
4. Vi kommer nu att lägga ut alla propositioner och även de motioner som kommer att komma in så småningom på detta påverkanstorg så att de som verkligen vill gå in och diskutera en fråga i god tid och komma med andra idéer kan göra det långt innan stämman. Detta gör att man ha mer tid att fundera ut bra formuleringar till t.ex. verksamhetsplanen.
5. Förra året avslogs många motioner och det kunde vara p.g.a. formuleringar som inte passade in i verksamhetsplanen. För att undvika detta kommer det att i år bli en elektronisk motionsskrivarverkstad där man ska kunna hjälpas åt att formulera bra motioner så att fokus hamnar på motionens innehåll på Riksstämman.

Så det vi egentligen försökt göra är att förlänga Riksstämman och öppna upp de diskussioner som man annars har på en enda helg över hela året.

Har du upplevt några andra problem på Riksstämman som du vill lyfta? Har du tankar på hur man skulle kunna ta ordentligt genomtänkta beslut samtidigt som alla kan vara med och påverka dem? Hör av dig till mig på sanna.holm [at] ungaforskare.org eller ring mig 073-9159779 så kan vi prata vidare om saken.

Vi ses på Riksstämman!

Sanna

Även om det i vissa fall räcker med en känsla för hur till exempel föreningarna är fördelade över verksamhetsområdena är det alltid att föredra att ha exakta siffror. För att få just detta har kansliet genomfört en undersökning där förbundets samtliga föreningar och projektgrupper har fått möjlighet att besvara en webenkät som sedan resulterat i en rapport till styrelsen.

Rapporten som presenterades på förbundsstyrelsemötet förra helgen besvarar bland annat varför våra föreningar valt att gå med i unga forskare, hur syftesuppfyllande föreningarnas verksamhet är, var föreningarna bedriver sin verksamhet och i hur stor utsträckning våra föreningar har kontakt med andra delar av Unga Forskare.

De resultat som rapporten visar har i vissa fall gett mig nya insikter och i andra fall bekräftat vad jag länge trott mig veta men inte haft statistiken att bygga upp det på. Förbundsstyrelsen tyckte att rapporten gav så många bra insikter att en liknande undersökning bland förbundets föreningar och projektgrupper troligtvis kommer att bli ett årligt inslag i fortsättningen.
Jag rekommenderar alla att läsa rapporten (Lokalavdelningsrapport fördjupad) som kan laddas ned tillsammans med de andra handlingarna från FS 10-4 i filarkivet på Unga Forskares hemsida.

Till sist vill jag varna för eventuella tekniska problem som kan uppstå den närmaste tiden när bloggen i sin förvandling från ordförandeblogg till förbundsstyrelseblogg också kommer att byggas om och få ett nytt utseende.

”Distrikten ska stödja sina medlemmar!”

”Hur många medlemmar rapporterade vi till ungdomsstyrelsen förra året?´”

och så vidare…

Att medlemmarna är viktiga i Unga Forskare råder det knappast någon tvekan kring. Men trots det, så diskuteras det sällan kring själva begreppet medlem. Ibland kan man ana att de olika bilder av vad en medlem är snarare rör till diskussionen än för den framåt; om en person tar för givet att begreppet medlem är ekvivalent med något särskilt, medan en annan person tycker att det är självklart att medlem betyder en annan sak, och dessa personer diskuterar och förutsätter att den andra personen utgår från samma medlemsbegrepp, så kan det vara svårt att förstå varandra.

Personligen tycker jag att det här är en väldigt intressant fråga, men samtidigt en svår fråga eftersom den är så stor. Både jag och förbundsstyrelsen har en del åsikter i frågan, men jag ska försöka att hålla dem utanför det här inlägget och istället försöka att objektivt lyfta några aspekter kring medlemsbegreppet som är väl värda sin tid att fundera kring.

1. Vad är en medlem?

Man kan tänka sig många svar på den frågan. I vårt fall, med Förbundet Unga Forskare, så finns det mig veterligen två vanliga svar på den frågan:

a) Våra stadgar är inget under av klarhet, men läser man dem några gånger tycker jag att de verkar säga att en medlem till förbundet är en person som är medlem i en förening, som i sin tur alltså är ansluten till förbundet. Alltså: en medlem = en fysisk person.

Det är även den här tolkningen av begreppet medlem som ungdomsstyrelsen gör; vår medlemssiffra som vi årligen rapporterar och får statsbidrag för utgörs av personer. Även siffror som antalet lokalföreningar och antalet län som vi har verksamhet i är saker som ungdomsstyrelsen bryr sig om, men då de pratar om ”bidragsgrundande medlem” så handlar det alltid om fysiska personer.

b) Den andra tolkningen, som till exempel förra förbundsstyrelsen tydligt ställde sig bakom då man skrev förbundets policy (och även den nuvarande i och med att vi har antagit i stort sett samma policy), är att det är ”till förbundet anslutna organisationer” som är förbundets medlemmar. Alltså: en medlem = en förening.

Det här är mer än hårklyveri – vilken syn man har på medlemmar påverkar vår verksamhet. Väljer man att se på medlemmar i form av personer, så blir det naturligt att verksamhet som till exempel kurshelger, stipendieresor för enskilda personer och verksamhet som riktar sig till enskilda personer i allmänhet hamnar i fokus och sätter normen för vad som är ”rätt” verksamhet. Väljer man å andra sidan att istället se på föreningar som medlemmar, så blir det verksamheter som föreningsutbildningar, utgivande av aktivitetsböcker och verksamhet som ser till föreningarnas (och inte individerna i föreningens) bästa som får en naturlig roll som ”rätt” verksamhet.

Jag hade ett intressant samtal med David Borg ifrån stockholmsdistriktet för någon vecka sedan, och han nämnde då en lösning på det tvetydiga begreppet medlem som ett annat stort ungdomsförbund använder sig av; de talar om medlemsföreningar och föreningsmedlemmar istället för medlemmar. Det kanske är en bra lösning på terminologiproblemet? Men den viktigaste frågan kvarstår – ska förbundets sätta medlemsföreningar eller föreningsmedlemmar i centrum?

2. Mål eller medel?

a) Utifrån min erfarenhet av scoutrörelsen, så riktar sig så gott som all verksamhet (undantaget någon rekryteringsaktivitet) till medlemmarna. Det finns liksom inte på agendan att ens diskutera något annat – scoutläger som är till för andra än scouterna?

b) Greenpeace, däremot, riktar ingen verksamhet mot sina medlemmar. Nu är jag inte medlem i Greenpeace, men jag föreställer mig att ett medlemskap hos dem är mer som ett stödmedlemskap, man vill visa att man ställer upp på deras idé.

Det ligger förstås i verksamhetens natur i både fallet med greenpeace och scoutrörelsen huruvida den riktar sig till medlemmarna eller ej, men de två fallen tycker jag även illustrerar två olika synsätt på medlemmar; betyder medlemmarna allt för organisationen, eller är de bara ett medel för att uppnå ett högre syfte?

Dessa två organisationer är bara exempel, det finns mängder av organisationer inom vitt skilda verksamheter som har någon av dessa syner på sina medlemmar. Och förstås ännu fler som har en syn som ligger ”någonstans mitt emellan”.

(Det finns även en annan organisationsform, istället för förening, om man enbart vill fokusera på ”ett högre syfte”, och inte vill ha med medlemmar att göra alls – stiftelse. Det finns många stiftelser som bara pysslar med att ge diverse pengabidrag, som man kanske spontant associerar ordet till, men det är bara en del av alla: Två exempel som kanske är bekanta är A Non Smoking Generation och Wikimedia Foundation.)

Vilken syn man väljer på medlemmarnas roll påverkar förstås också hur verksamheten utformas, men kan även påverka sådant som inflytande-, organisations och demokratifrågor, och gör på så sätt frågan om medlemmarnas roll kanske ännu viktigare än frågan om vem som är medlem.

= =

Jag, för min del, tycker inte att alla aktiva i Unga Forskare behöver (eller ens borde) ha samma syn på medlemmar; alla de olika aspekterna tillför viktiga perspektiv på vår organisation och verksamhet. Däremot tror jag att alla tjänar på att det finns en bred förståelse för de olika synsätten, vilket jag vill försöka bidra till i och med det här inlägget.

Ta hand om er i sommarvärmen!

Andreas

Mitt namn är Sara Magnusson och för inte så länge sedan blev jag vald till vice ordförande för Unga Forskare. Jag vill i det här inlägget berätta om hur det kom sig att jag fick kontakt med förbundet från första början, hur organisationen successivt blivit en del av mitt liv och hur jag till slut kom att hamna i förbundsstyrelsen.

Under min gymnasietid läste jag på en astronomi-inriktad skola uppe i Kiruna, dit unga från hela Sverige sökte sig. Jag och mina kompisar hade alla ett intresse för naturvetenskap, men tyckte snart att skolverkets kursplaner var ganska hämmande. I mitten av ettan startade vi därför föreningen Astrogruppen. Där experimenterade vi med raketer, observerade himlakroppar, testade NASAs astronautmat och var med och arrangerade en inspirationsnatt för elever när Christer Fuglesang åkte upp i rymden. När jag tänker tillbaka på det eller möter en annan förening i Unga Forskare slås jag ofta av det otroliga potential det finns hos unga personer som vill något. Det finns verkligen inga gränser för vad man kan åstadkomma!

I slutet av tvåan fick vår förening höra talas om förbundets nystartade projekt TEND, som erbjöd oss verktygen för att skapa vår egen naturvetenskapliga show. Jag och en vän valde att använda oss av TEND I våra projektarbeten. Vi spenderade stora delar av den vintern med att släpa flytande kväve från skola till skola runt om I Kiruna, samtidigt som vi steg för steg lärde oss hur vi kunde väcka intresset för naturvetenskap till liv hos de norrländska högstadieeleverna.

I slutet av det året bjöds vi ner till Stockholm på en projektledarutbildning, vilket var första gången jag kom i kontakt med de övriga delarna av Unga Forskare. Det var även första gången jag insåg att det fanns så mycket mer att vara med om! Att förbundet som arrangerade TEND även anordnade Sveriges största utställning av naturvetenskapliga gymnasieprojekt, varje år samlade de främsta unga forskarna i hela världen i Stockholm och dessutom består av hundratals andra föreningar liknande vår egen hade jag inte en aning om.

Jag blev aldrig projektledare i någon av Unga Forskares verksamheter, då jag samma vår valdes in förbundsstyrelsen under 2008 års Riksstämma. Jag var inte mer än 18 år och hade ännu inte avslutat gymnasiet, men ändå gavs jag förtroendet att vårda och utveckla en organisation med flera miljoner i årlig omsättning. Jag fascineras gång på gång över är hur mycket en människa växer genom att få ansvar och att någon tror på dem. Varje år drivs Unga Forskares alla verksamheter av brinnande unga människor som genom nya idéer och massor av engagemang skapar en grund för nya personer att växa, utvecklas och lära sig mer om naturvetenskap och teknik.

Hur ser din väg i Unga Forskare ut? – Vad har du lärt dig av förbundet eller vad skulle du vilja lära dig? Skriv gärna till mig och berätta hur just din väg sett ut hittills!

Du är alltid välkommen att kontakta mig; telefon: 070-9224550, skype: sara.j.magnusson, e-post: sara.magnusson snabel-a ungaforskare.org.

ps. I Unga forskares verksamhetsberättelse kan du läsa om fem andra unga människors väg genom förbundet.

Men under ytan händer det grejer. December är starten på kassörens mest hektiska period under året. Arbetet med att lägga budget för nästa år går på högvarv samtidigt som uppföljning av året som gått så smått börjar ta vid. Dessutom förbereds ett möte med en konsult som direkt efter nyår ska hjälpa förbundet att ta fram en ordentlig kapitalplaceringspolicy, något som har saknats i allt för många år.

Jag skulle ljuga om jag påstod att det var som en dans på rosor att pyssla med allt detta, men det är samtidigt oerhört roligt och utmanande. Hittills har budgetarbetet handlat om att samla in underlag för vilka kostnader olika verksamheter förväntas ha och om att förfina upplägget på budgeten. Så här lutar det åt att rambudgeten ska struktureras just nu:

Den tar upp de intäktsposter som Riksstämman har möjlighet att påverka, det vill säga som är obundet och inte måste användas till en specifik verksamhet. Dessa pengar är tänkta att fördelas över en logisk uppdelning av verksamhetsområden (lokalt, regionalt etc) för att ge en så korrekt bild som möjligt av hur pengarna fördelas. Hur den fördelningen kommer att se ut återstår att se, men redan nu är det säkert att avsevärt mer pengar kommer behövas till området Lokalt som en följd av medlemsökning men framför allt på grund av det nya medlemsbidragssystemet (glöm inte att rapportera årets verksamhet i din förening för att få del av kakan).

Men tills vidare får ekonomin vänta. Nu är det hög tid att börja plugga inför torsdagens strukturmekaniktentament. Jippie!

Detta möte kommer till stor del att ägnas åt att diskutera och besluta om flera av styrelsens viktiga strategiska utredningar. Just i detta tillfälle diskuteras Förbundet Unga Forskares nya värderingspolicy, det viktigaste och mest inflytelserika styrdokumentet utöver stadgan och verksamhetsplanen. Förbundet har länge haft en bristfällig, och på vissa områden obefintlig, policy och tanken är att styrelsen nu sätter ned foten i ett antal viktiga frågor. Policy må låta som ett torrt dokument, men för att ge en inblick kommer här lite klipp ur policyn:

Förbundet Unga Forskare ska vara lättillgängligt för medlemmar och det ska vara lätt att bli medlem.

Det ska vara tydligt vad man får ut av att vara medlem i Förbundet Unga Forskare, däribland ett medlemsbidrag reglerat av Riksstämman.

…

Att engagera sig ideellt i Förbundet Unga Forskares verksamhet skall inte innebära några merkostnader jämfört med om man inte valt att engagerat sig. Ersättning ges så länge kostnaden är skälig.

…

Samarbeten med företagspartners ska jämte ekonomiska bidrag inbringa möjligheter för förbundets verksamhet.

Så fort beslut är fattat (på söndagen) och protokollet justerat så kommer den nya policyn upp på hemsidan. Är du engagerad i FUF? Då kan det vara klokt att läsa igenom väl valda delar så att du har koll på förbundets gemensamma värderingar.