Unga Forskares Ordförandeblogg

”Det viktiga är att medlemmarna får inflytande över besluten!”

”Distrikten ska stödja sina medlemmar!”

”Hur många medlemmar rapporterade vi till ungdomsstyrelsen förra året?´”

och så vidare…

Att medlemmarna är viktiga i Unga Forskare råder det knappast någon tvekan kring. Men trots det, så diskuteras det sällan kring själva begreppet medlem. Ibland kan man ana att de olika bilder av vad en medlem är snarare rör till diskussionen än för den framåt; om en person tar för givet att begreppet medlem är ekvivalent med något särskilt, medan en annan person tycker att det är självklart att medlem betyder en annan sak, och dessa personer diskuterar och förutsätter att den andra personen utgår från samma medlemsbegrepp, så kan det vara svårt att förstå varandra.

Personligen tycker jag att det här är en väldigt intressant fråga, men samtidigt en svår fråga eftersom den är så stor. Både jag och förbundsstyrelsen har en del åsikter i frågan, men jag ska försöka att hålla dem utanför det här inlägget och istället försöka att objektivt lyfta några aspekter kring medlemsbegreppet som är väl värda sin tid att fundera kring.

1. Vad är en medlem?

Man kan tänka sig många svar på den frågan. I vårt fall, med Förbundet Unga Forskare, så finns det mig veterligen två vanliga svar på den frågan:

a) Våra stadgar är inget under av klarhet, men läser man dem några gånger tycker jag att de verkar säga att en medlem till förbundet är en person som är medlem i en förening, som i sin tur alltså är ansluten till förbundet. Alltså: en medlem = en fysisk person.

Det är även den här tolkningen av begreppet medlem som ungdomsstyrelsen gör; vår medlemssiffra som vi årligen rapporterar och får statsbidrag för utgörs av personer. Även siffror som antalet lokalföreningar och antalet län som vi har verksamhet i är saker som ungdomsstyrelsen bryr sig om, men då de pratar om ”bidragsgrundande medlem” så handlar det alltid om fysiska personer.

b) Den andra tolkningen, som till exempel förra förbundsstyrelsen tydligt ställde sig bakom då man skrev förbundets policy (och även den nuvarande i och med att vi har antagit i stort sett samma policy), är att det är ”till förbundet anslutna organisationer” som är förbundets medlemmar. Alltså: en medlem = en förening.

Det här är mer än hårklyveri – vilken syn man har på medlemmar påverkar vår verksamhet. Väljer man att se på medlemmar i form av personer, så blir det naturligt att verksamhet som till exempel kurshelger, stipendieresor för enskilda personer och verksamhet som riktar sig till enskilda personer i allmänhet hamnar i fokus och sätter normen för vad som är ”rätt” verksamhet. Väljer man å andra sidan att istället se på föreningar som medlemmar, så blir det verksamheter som föreningsutbildningar, utgivande av aktivitetsböcker och verksamhet som ser till föreningarnas (och inte individerna i föreningens) bästa som får en naturlig roll som ”rätt” verksamhet.

Jag hade ett intressant samtal med David Borg ifrån stockholmsdistriktet för någon vecka sedan, och han nämnde då en lösning på det tvetydiga begreppet medlem som ett annat stort ungdomsförbund använder sig av; de talar om medlemsföreningar och föreningsmedlemmar istället för medlemmar. Det kanske är en bra lösning på terminologiproblemet? Men den viktigaste frågan kvarstår – ska förbundets sätta medlemsföreningar eller föreningsmedlemmar i centrum?

2. Mål eller medel?

a) Utifrån min erfarenhet av scoutrörelsen, så riktar sig så gott som all verksamhet (undantaget någon rekryteringsaktivitet) till medlemmarna. Det finns liksom inte på agendan att ens diskutera något annat – scoutläger som är till för andra än scouterna?

b) Greenpeace, däremot, riktar ingen verksamhet mot sina medlemmar. Nu är jag inte medlem i Greenpeace, men jag föreställer mig att ett medlemskap hos dem är mer som ett stödmedlemskap, man vill visa att man ställer upp på deras idé.

Det ligger förstås i verksamhetens natur i både fallet med greenpeace och scoutrörelsen huruvida den riktar sig till medlemmarna eller ej, men de två fallen tycker jag även illustrerar två olika synsätt på medlemmar; betyder medlemmarna allt för organisationen, eller är de bara ett medel för att uppnå ett högre syfte?

Dessa två organisationer är bara exempel, det finns mängder av organisationer inom vitt skilda verksamheter som har någon av dessa syner på sina medlemmar. Och förstås ännu fler som har en syn som ligger ”någonstans mitt emellan”.

(Det finns även en annan organisationsform, istället för förening, om man enbart vill fokusera på ”ett högre syfte”, och inte vill ha med medlemmar att göra alls – stiftelse. Det finns många stiftelser som bara pysslar med att ge diverse pengabidrag, som man kanske spontant associerar ordet till, men det är bara en del av alla: Två exempel som kanske är bekanta är A Non Smoking Generation och Wikimedia Foundation.)

Vilken syn man väljer på medlemmarnas roll påverkar förstås också hur verksamheten utformas, men kan även påverka sådant som inflytande-, organisations och demokratifrågor, och gör på så sätt frågan om medlemmarnas roll kanske ännu viktigare än frågan om vem som är medlem.

= =

Jag, för min del, tycker inte att alla aktiva i Unga Forskare behöver (eller ens borde) ha samma syn på medlemmar; alla de olika aspekterna tillför viktiga perspektiv på vår organisation och verksamhet. Däremot tror jag att alla tjänar på att det finns en bred förståelse för de olika synsätten, vilket jag vill försöka bidra till i och med det här inlägget.

Ta hand om er i sommarvärmen!

Andreas

andreas.svensson Föreningar, Medlemmar, Organisation, Verksamhet

Jag sitter med en kopp kaffe på ett ganska tomt och tyst kansli och kan titta tillbaka på ytterligare en helg fylld av Unga Forskare. Jag har ännu inte presenterat mig på den här bloggen, men tänkte nu lyfta på det svarta skynket och träda fram i rampljuset.

Mitt namn är Sara Magnusson och för inte så länge sedan blev jag vald till vice ordförande för Unga Forskare. Jag vill i det här inlägget berätta om hur det kom sig att jag fick kontakt med förbundet från första början, hur organisationen successivt blivit en del av mitt liv och hur jag till slut kom att hamna i förbundsstyrelsen.

Under min gymnasietid läste jag på en astronomi-inriktad skola uppe i Kiruna, dit unga från hela Sverige sökte sig. Jag och mina kompisar hade alla ett intresse för naturvetenskap, men tyckte snart att skolverkets kursplaner var ganska hämmande. I mitten av ettan startade vi därför föreningen Astrogruppen. Där experimenterade vi med raketer, observerade himlakroppar, testade NASAs astronautmat och var med och arrangerade en inspirationsnatt för elever när Christer Fuglesang åkte upp i rymden. När jag tänker tillbaka på det eller möter en annan förening i Unga Forskare slås jag ofta av det otroliga potential det finns hos unga personer som vill något. Det finns verkligen inga gränser för vad man kan åstadkomma!

I slutet av tvåan fick vår förening höra talas om förbundets nystartade projekt TEND, som erbjöd oss verktygen för att skapa vår egen naturvetenskapliga show. Jag och en vän valde att använda oss av TEND I våra projektarbeten. Vi spenderade stora delar av den vintern med att släpa flytande kväve från skola till skola runt om I Kiruna, samtidigt som vi steg för steg lärde oss hur vi kunde väcka intresset för naturvetenskap till liv hos de norrländska högstadieeleverna.

I slutet av det året bjöds vi ner till Stockholm på en projektledarutbildning, vilket var första gången jag kom i kontakt med de övriga delarna av Unga Forskare. Det var även första gången jag insåg att det fanns så mycket mer att vara med om! Att förbundet som arrangerade TEND även anordnade Sveriges största utställning av naturvetenskapliga gymnasieprojekt, varje år samlade de främsta unga forskarna i hela världen i Stockholm och dessutom består av hundratals andra föreningar liknande vår egen hade jag inte en aning om.

Jag blev aldrig projektledare i någon av Unga Forskares verksamheter, då jag samma vår valdes in förbundsstyrelsen under 2008 års Riksstämma. Jag var inte mer än 18 år och hade ännu inte avslutat gymnasiet, men ändå gavs jag förtroendet att vårda och utveckla en organisation med flera miljoner i årlig omsättning. Jag fascineras gång på gång över är hur mycket en människa växer genom att få ansvar och att någon tror på dem. Varje år drivs Unga Forskares alla verksamheter av brinnande unga människor som genom nya idéer och massor av engagemang skapar en grund för nya personer att växa, utvecklas och lära sig mer om naturvetenskap och teknik.

Hur ser din väg i Unga Forskare ut? – Vad har du lärt dig av förbundet eller vad skulle du vilja lära dig? Skriv gärna till mig och berätta hur just din väg sett ut hittills!

Du är alltid välkommen att kontakta mig; telefon: 070-9224550, skype: sara.j.magnusson, e-post: sara.magnusson snabel-a ungaforskare.org.

ps. I Unga forskares verksamhetsberättelse kan du läsa om fem andra unga människors väg genom förbundet.

sara.magnusson Engagemang, Föreningar

Jag sitter i köket i skolan och dricker kaffe och lyssnar på Adolf Frediks flickkör. Stämningsfull körsång ljuder från högtalarna denna tidiga luciamorgon år 2009. Sakta går solen upp och lyser upp ljusgården där ettorna precis har ställt ut sina första arkitekturprojekt. Det är fridfullt och till synes lugnt.

Men under ytan händer det grejer. December är starten på kassörens mest hektiska period under året. Arbetet med att lägga budget för nästa år går på högvarv samtidigt som uppföljning av året som gått så smått börjar ta vid. Dessutom förbereds ett möte med en konsult som direkt efter nyår ska hjälpa förbundet att ta fram en ordentlig kapitalplaceringspolicy, något som har saknats i allt för många år.

Jag skulle ljuga om jag påstod att det var som en dans på rosor att pyssla med allt detta, men det är samtidigt oerhört roligt och utmanande. Hittills har budgetarbetet handlat om att samla in underlag för vilka kostnader olika verksamheter förväntas ha och om att förfina upplägget på budgeten. Så här lutar det åt att rambudgeten ska struktureras just nu:

Den tar upp de intäktsposter som Riksstämman har möjlighet att påverka, det vill säga som är obundet och inte måste användas till en specifik verksamhet. Dessa pengar är tänkta att fördelas över en logisk uppdelning av verksamhetsområden (lokalt, regionalt etc) för att ge en så korrekt bild som möjligt av hur pengarna fördelas. Hur den fördelningen kommer att se ut återstår att se, men redan nu är det säkert att avsevärt mer pengar kommer behövas till området Lokalt som en följd av medlemsökning men framför allt på grund av det nya medlemsbidragssystemet (glöm inte att rapportera årets verksamhet i din förening för att få del av kakan).

Men tills vidare får ekonomin vänta. Nu är det hög tid att börja plugga inför torsdagens strukturmekaniktentament. Jippie!

Alexander Sehlström Ekonomi, Föreningar

Idag har jag lärt mig att när man har fantastiskt kul kan man jobba fantastiskt länge. Vi har snart jobbat 15 h och arbetsdagen fortsätter… Vi har hunnit avhandla diskussioner om Mätindikatorutredningen, Åsiktsdokumentet, Visionsutredningen, Förbundets arbete med skolan, Verksamhetsplanen, FUF i Finland. Vi har pratat ekonomi och förvaltning i flera givande timmar och haft ett mycket välkommet besök från vetenskapssportföreningarna. Mycket trevligt också med kandiderande till nästa års förbundsstyrelse som är på besök på detta förbundsstyrelsemöte, personal, valberedning och sist men inte minst David Ebbevi. Mycket trevlig dag, tack alla som varit med!

Guncha Welsapar Distrikt, Ekonomi, Engagemang, Förbundsstyrelsen, Föreningar, Ideellt aktiv, Information och kommunikation, Ledarskap, Medlemmar, Organisation, Personal

Går omkring och grubblar på hur unga som har ett intresse för naturvetenskap och teknik föredrar att utveckla det. Det var i alla fall en fråga som jag aldrig fick själv när jag gick i grund- och gymnasieskolan. Hur föredrar du att utveckla ditt intresse? Är det genom att få forska, fördjupa dina kunskaper inom ditt intresseområde, umgås med andra likasinnade, bredda dina kunskaper? Lägg gärna in en kommentar på det här inlägget eller maila mig om du kommer på något! Jag är jättenyfiken!

Guncha Welsapar Alumner, Distrikt, Engagemang, Föreningar, Ideellt aktiv, Medlemmar, Okategoriserade, Verksamhet

Förbundsstyrelsen träffas just nu för sitt fjärde möte för året, förbundsstyrelsemöte 09-4 (märk väl att det är den nuvarande styrelsens tredje möte, eftersom den föregående styrelsen höll i det första mötet under 2009).

Detta möte kommer till stor del att ägnas åt att diskutera och besluta om flera av styrelsens viktiga strategiska utredningar. Just i detta tillfälle diskuteras Förbundet Unga Forskares nya värderingspolicy, det viktigaste och mest inflytelserika styrdokumentet utöver stadgan och verksamhetsplanen. Förbundet har länge haft en bristfällig, och på vissa områden obefintlig, policy och tanken är att styrelsen nu sätter ned foten i ett antal viktiga frågor. Policy må låta som ett torrt dokument, men för att ge en inblick kommer här lite klipp ur policyn:

Förbundet Unga Forskare ska vara lättillgängligt för medlemmar och det ska vara lätt att bli medlem.

Det ska vara tydligt vad man får ut av att vara medlem i Förbundet Unga Forskare, däribland ett medlemsbidrag reglerat av Riksstämman.

…

Att engagera sig ideellt i Förbundet Unga Forskares verksamhet skall inte innebära några merkostnader jämfört med om man inte valt att engagerat sig. Ersättning ges så länge kostnaden är skälig.

…

Samarbeten med företagspartners ska jämte ekonomiska bidrag inbringa möjligheter för förbundets verksamhet.

Så fort beslut är fattat (på söndagen) och protokollet justerat så kommer den nya policyn upp på hemsidan. Är du engagerad i FUF? Då kan det vara klokt att läsa igenom väl valda delar så att du har koll på förbundets gemensamma värderingar.

Anders Lundberg Distrikt, Ekonomi, Engagemang, Förbundsstyrelsen, Föreningar, Ideellt aktiv, Information och kommunikation, Internationellt, Ledarskap, Medlemmar, Näringsliv, Organisation, Personal, Personlig utveckling, Politik, Press och media, Projektgrupp, Riksstämman, Skola, Stadgar, Utbildning, Verksamhet, Vision

Jag har under Kicokoffen fått en håltimma i mitt schema. Efter en stunds sömn (som var mer än välbehövlig!) började jag läsa i Unga Forskares Föreningshandbok som lanserades igår.

Shit vilken grej! Jag hade aldrig trott att det var så spännande att läsa om en förenings organisation och byråkrati! Jag tänker hela tiden ”bara ett kapitel till” när jag läst några sidor, trots att jag vet att jag borde förbereda mig lite inför kommande pass under helgen. Känslan kan bara sägas vara en metafor för hur bra jag tycker läsningen är.

Alexander Sehlström Föreningar, Projektgrupp KickOff

I dagens pappersupplaga av Östgöta Correspndenten kan man på sida A6 läsa artikeln Sommarskolan som inispirerar till upptäckter. Det är 100 åttondeklassare som spenderar delar av sin sommar på Berzeliusskolan i Linköping tillsammans med handledare från gymnasiet.

Syftet med skolan är att väcka intresset för att få elever att välja naturvetenskap och teknik på och efter gymnasiet.
- Sommarskolan som inspirerar till upptäckter, Östgöta Correspondenten, onsdag 12 augusti 2009

Men var är Unga Forskare? Det är ju iprincip samma syfte som vår organisation har! Här borde ju någon av våra föreningar vara med på ett hörn om jag fick önska. Eller Projekt TEND. Unga Forskare skulle via sin breda verksamhet vara ett mycket starkt komplement till denna typ av verksamhet om vi bara ville.

Flytande kväve
Eleverna har också fått se flytande kväve som är 196 minusgrader.
– Läraren doppade en ros i kvävet och den stelnade kanska snabbt. Detr är läskigt, för flytande kväve kokar fast det är så jättekallt. Man kopplar ånga och kokning till att det ska vara hett men här är det tvärt om, säger Benjamin.
Bakom sommarveckan står Linköpings universitet och Berzeliusskolan [...].

Låter det inte exakt som vad många Unga Forskare håller på med?

Det vore interssant att veta hur många andra liknande satsningar som finns i landet. Troligen finns det fler och dessutom är det troligen så att efterfrågan är högre än utbudet. Med andra ord borde det finnas stor potential i verksamhet som Förbundet Unga Forskares många medlemmar kan exploatera. Kommer bara initiativet och drivkraften så tror jag att skolor och kommuner kan tänka sig att stötta ekonomiskt.

Så, kör så att det ryker! Ta kontakt med Berzeliusskolan och hör hur de går tillväga. Eller hör med någon som arbetar med Förbundet Unga Forskares sommarforskarskolor. Det finns massor med erfarenhet att hitta för den som letar.

Uppdatering
TV4Nyheterna i Linköping har gjort ett inslag från skolan.

Alexander Sehlström Föreningar, I stora vida världen, Skola

År 1811 publicerade Jane Austen under pseudonymen A Lady sin roman Förnuft och känsla. Boken handlar i korthet om två systrar, den känslosamma Marianne och den behärskade Elinor, samt deras mor som är änka. De är fattiga och möter alla möjliga motgångar, särskilt i kärlekslivet. Men det förändras och så småningom hittar de båda systrarna kärleken och man kan förmoda att bokens titel syftar på att Marianne och Elinor har hittat en balans mellan förnuft och känsla i livet och kärleken.

Som Jane Austen försöker beskriva i sin bok blir det ofta fel om man resonerar utifrån endast ett av perspektiven, antingen förnuft eller känsla. Det gäller även för ledarskap skulle jag vilja hävda och balans handlar då om att kunna skilja på sak och person, på nostalgi och rationalism och inte blanda ihop dessa två. Men, det är viktigt att aldrig glömma bort något av perspektiven.

Samtidigt tycker jag mig kunna utläsa en trend om hur ledarskap fungerar i två olika faser av livet. Ungdomsorganisationer tenderar till att utöva ledarskap baserat allt för mycket på känsla medan företag gör tvärtom och fokuserar mest på resultatet. Båda vägarna leder till dålig verksamhet.

För mycket känsla präglas av att man gör som man alltid har gjort (för det var ju så roligt för fem år sedan, du minns) och har svårt att se verksamheten objektivt. Man vågar inte ställa frågan om varför intresset sakta sjunker för verksamheten eller varför mer än hälften av de som kom förra gången inte kommer igen.

För mycket förnuft präglas av att man inte kan se annat än resultatet och kraven (för vi behöver verkligen gå med vinst här för att det ska gå ihop i slutet av året, vi har ju en budget). Man bortser från att de som producerar verksamheten, människorna, inte är maskiner som följer en logisk algoritm felfritt, man glömmer att uppmuntran och synliggörande av medarbetarnas prestationer är kanske den mest viktiga faktorn för att få verksamheten att göra bra ifrån sig.

Oavsett vilket perspektiv som har övertaget i din styrelse, ledningsgrupp eller i ditt personliga ledarskap är det mer eller mindre en sanning att om det går dåligt för en verksamhet är det ett symtom på din eller din grupps ledarskap. Det är en ledares ansvar att se till att styra och ge organisationen de förutsättningar som den kräver för att uppfylla sitt uppdrag.

Alexander Sehlström Distrikt, Engagemang, Förbundsstyrelsen, Föreningar, Ledarskap

Facebook är ett av de trevligare sätten att snoka runt på tycker jag. Man kan hitta så mycket onödig fakta om människor man är långväga bekant med, men som man ändå finner något slags nöje i att ha koll på.

Allt är dock inte onödigt. Idag hittade jag ett evenemang som en av förbundets föreningar ska ha. Och vilken schyst aktivitet det är dom har satt ihop, kolla bara:

Fuffens & Lundström – grillar på Hasselkullegatan
En gång om året är det dags för Fallensdagsgrillning i Trollhättan
Vi grillar lite grand och pratar om vad som hänt. Ingenjör Lundström ansluter med passande leksaker.

För vem vill inte grilla och träffa herr Lundström* på samma gång?

Finns det fler föreningar som gör roliga aktiviteter, skriv gärna en rad i bloggens kommentarfunktion!

*) Ingenjör Lundström är en rolig figur som har samarbetat med Unga Forskare i flera år. Lundström erbjuder diverse olika experiment och uppfinningar man kan ha mycket roligt med. Kolla in hemsidan för mer info: http://www.ingenjorn.com/

Alexander Sehlström Föreningar