Unga Forskares Ordförandeblogg

Det var tyvärr länge sedan det var någon aktivitet här på ordförandebloggen, men det betyder inte att styrelsen har tagit sommarlov. Nej, det jobbas för fullt i stugorna med styrelsens spännande utredningar: Unga Forskares strategi för de kommande åren, hur förbundet ska arbeta med jämställdhet och mångfald, Unga Forskares interna kommunikation, paraplyorganisationsutredningen samt stadgerevisionen.

Det är mycket arbete som utförs, och att redogöra för allt i en enda bloggpost här skulle nog vara övermäktigt. Jag tänkte istället plocka russinen ur kakan och ta upp en del av jämställdhets- och mångfaldsutredningen, som jag har jobbat med. Vi började med att försöka kartlägga hur nuläget ser ut, för att kunna analysera vilka förutsättningar vi har för att kunna arbeta vidare med frågan. För att kartlägga nuläget använde vi oss framför allt av en enkätundersökning bland förbundets aktiva, intervjuer samt att samla ihop lite statistik, och det är denna statistik jag tänkte göra en liten ”förhandsvisning” av här (trots att hela utredningen inte är klar än).

Till att börja med var vi tvungna att begränsa oss till att bara titta på könsfördelningen i förbundet, eftersom vi tyvärr inte har någon statistik över något annat, och att göra en undersökning av exempelvis den etniska bakgrunden hos förbundets alla medlemmar var inte möjligt med de resurser som styrelsen har valt att lägga på utredningen.

Medlemmar och målgrupp

Nåväl, ett utdrag ur medlemsregistret visar följande:

Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt att andelen pojkar har varit så nära 0,60 dessa år trots att medlemssiffrorna har svängt så mycket, det verkar vara ganska någon typ av jämviktsläge med 60% killar i förbundet…

Hur står sig detta då, jämfört med vår målgrupp? Ifall vår målgrupp, unga intresserade av naturvetenskap och teknik, består av 90% eller 10% killar kan man ju tycka spelar roll för hur bra eller dåligt man tycker att det är med 60% killar i förbundet.

Någon statistik på hur könsfördelningen ser ut bland unga intresserade av naturvetenskap och teknik finns dessvärre inte såvitt jag har kunnat se, men om vi gissar på att de flesta (om inte alla?) av dessa också går på naturvetenskap- och teknikprogrammen på gymnasiet, så är det betydligt enklare att hitta statistik:

På http://www.skolverket.se/sb/d/1718 kan man hitta att det på NV- och TE-gymnasieprogrammen såg det ut såhär (bortsett från specialutformnade och individuella program) under läsåret 2009/10:

NV 30 677 elever, varav 16 294 är killar, dvs 53% killar.

TE 17 710 elever, varav 14 207 är killar, dvs 80% killar

NV + TE 48 387 elever, varav 30 501, dvs 63% är killar.

Om man skulle tycka att förbundets hela målgrupp befinner sig på NV-programmet, så är vi alltså dåliga på att få tjejer att gå med, eftersom målgruppen innehåller en större andel tjejer än vad förbundet gör. Om målgruppen å andra sidan är hela NV- och TE-programmen, så är vi duktiga på att attrahera särskilt tjejer, eftersom förbundet då skulle innehålla en högre andel tjejer än vad målgruppen gör. Men i båda fallen ligger vi i varje fall ganska nära.

Exakt vilka av Sveriges alla unga som utgör vår målgrupp är kanske svårt att säga, men jag tycker att de ovanstående siffrorna i varje fall ger en antydan om att könsfördelningen i förbundet åtminstone ligger i närheten av könsfördelningen bland unga intresserade av naturvetenskap och teknik. Och det är väl en positiv signal?

Sedan kan man förstås fundera på varför det är fler killar än tjejer som är intresserade av naturvetenskap och teknik, men det är ju en strukturfråga i samhället i stort som till exempel teknikdelegationen har jobbat med att försöka analysera.

Förbundets ledare och aktiva

Hur ser det då ut inuti Unga Forskare; finns det i siffrorna signaler om att till exempel tjejer utsätts för någon typ av systematisk diskriminering när vi tillsätter ledare eller aktiva i förbundet? Att 40% är tjejer bland medlemmarna behöver ju inte per automatik betyda att 40% av ”de som bestämmer” är tjejer…

Här har vi valt att ta fram två olika siffror, dels de som är aktiva på förbunds- eller distriktsnivå, och dels de som har en uttalad ledarposition.

Förbundets aktiva (här i tolkningen förbunds- och distriktsstyrelser, personal, valberedning samt nationella projektgrupper inklusive IT-gruppen, Riksstämman och Kick-offen) i år består av 87 personer, varav 46 är killar. Andelen killar är alltså 53% här.

Förbundets ledare (här i tolkningen förbunds- och distriktsordförande, generalsekreterare samt projektledare för nationella verksamheter) är typ tio stycken, så för att få en lite större siffra har vi valt att titta på de senaste fyra åren också. Och förbundets ledare de senaste fyra åren har varit 44 stycken, varav 27 har varit killar, alltså 61% killar. (Det är dock viktigt att ta denna siffra med en liten nypa salt; en person motsvarar hela 2% här.)

40% av medlemmarna, 47% av de aktiva och 39% av ledarna är alltså tjejer i Unga Forskare. Det kunde helt klart sett sämre ut, och jag skulle nog vilja utifrån dessa siffror påstå att det inte finns anledning att tro att det, sett till hela organisationen, förekommer någon systematisk könsdiskriminering. Bra va?

(Om att vill att dessa siffror ska se riktigt bra ut, så kan man jämföra med de i tidningarna så hett debatterade börsbolagen: Enligt http://di.se/Default.aspx?pid=208455__ArticlePageProvider finns det i Sverige ca 22% kvinnor i börsbolagsstyrelserna, och endast 3,4% av styrelseordförande är kvinnor.)

Det är dock jätteviktigt att komma ihåg vad dessa siffror INTE  säger, till exempel:

-          De säger INTE att det inte förekommer enskilda fall av könsdiskriminering.

-          De säger INTE att det inte förekommer diskriminering på andra grunder än kön, till exempel handikapp, etnisk bakgrund, trosuppfattning, …

Är du nyfiken på fortsättningen, vilket resultat enkäterna och intervjuerna har gett, hur andra organisationer arbetar med frågan och vilka åtgärder vi vill göra utifrån förutsättningarna? Håll ut, utredningen kommer att vara klar senast till nästa förbundsstyrelsemöte, som är om en liten dryg månad!

Andreas

andreas.svensson Förbundsstyrelsen, Ideellt aktiv, Jämställdhet och mångfald, Medlemmar Styrelsens strategiska utredningar

Att förbundet unga forskare vänder sig till unga som är intresserade av naturvetenskap och teknik är nog ingen nyhet för någon. Under mina fyra år i organisationen har jag också träffat på många personer som gott och väl skulle kunna kallas för nördar, i ordets positiva bemärkelse.

Innan jag blev invald i förbundsstyrelsen reflekterade jag ibland över det faktum att alla aktiva i förbundet verkade intresserade av naturvetenskap och teknik – alla utom förbundsstyrelsen! De höll alltid på med sina organisationsfrågor, och Riksstämmorna (där förbundsstyrelsen trots allt ändå står i centrum på något sätt) innehöll aldrig – som någon uttryckte det – ”något roligt”, utan bara massa prat om verksamhetsplaner och motioner. Inga spännande föreläsningar eller konstruktionsbyggen eller så.

Nu har jag haft glädjen att få sitta i förbundsstyrelsen i lite drygt ett år. Tyvärr är jag nog tvungen att säga att jag är oförmögen att bedöma om den bilden jag hade av förbundsstyrelsen fortfarande finns kvar, ”förbundets styrelse är de enda som inte är intresserade av naturvetenskap och teknik”, men jag misstänker att så är fallet. Därför tänkte jag passa på att tala om hur det egentligen ligger till:

Ledamöterna i förbundsstyrelsen ÄR sjukt intresserade av naturvetenskap och teknik. Anledningen till att vi sitter i förbundsstyrelsen är dock att vi, vid sidan av vårt intresse för naturvetenskap och teknik, dessutom är väldigt intresserade av lednings- och organisationsfrågor. De flesta av oss befinner sig även på olika universitetsutbildningar inom sitt naturvetenskapliga eller tekniska intresseområde, där man – åtminstone till en högre grad än gymnasiet – kan få utlopp för sitt intresse.

För min del så har jag bland annat ett väldigt stort intresse för matematik. Dock är det inte för de matematiska utmaningarna i förbundets ekonomi som jag är förbundets kassör; de operationerna jag behöver utföra räcker i stort sett grundskolematematiken bra till (och där har jag inte så stora utmaningar längre). Nej, det som jag tycker är intressant och vill arbeta med i och med kassörsposten är de organisations- och ekonomifrågor den medför, som till exempel förvaltningen, ekonomistyrningen och rutinerna. Men för den skull betyder det inte att jag saknar ett jättestort intresse för matematik och teknik, men eftersom jag får pyssla med det i stort sett på heltid, så blir det tyvärr så att det intresset (alltför ofta) får stå tillbaka i Unga Forskare -sammanhang.

Något av allt jag har lärt mig i förbundsstyrelsen är att det finns få saker som är så hämmande för matlusten som att äta middag tillsammans med läkarstudenter; ”Jag hade ett jättespännande praktikfall med en patient som hade blod i avföringen” kan läkarstudenterna klämma ur sig när man sitter och äter som bäst, och sedan går de in på allehanda detaljer med en jättestor fascination. Om inte det är ett stort intresse för medicin (som ju är en del av naturvetenskapen), så vet jag inte hur ett stort intresse skulle se ut…

andreas.svensson Förbundsstyrelsen Nördighet

För någon vecka sedan, så hade förbundsstyrelsen sin arbetsvecka. Det var en trevlig och intensiv vecka, där mycket hann hända och diskuteras. Här följer en liten kort sammanfattning av vad som hände:

• Styrelsen hann träffas ordentligt och lära känna varandra; även om vi valdes på Riksstämman i mars, så hade vi dittills bara hunnit träffas under två tight planerade helger. Även om det fanns mycket planerat även den här veckan, så hann vi ändå lära känna varandra bättre. (Varför måste styrelsen känna varandra bra? Rösta ja och nej till saker kan man väl göra ändå? Jo, men styrelsearbetet innehåller så mycket mer, och det är mycket som görs mellan mötena – för att man ska kunna klara av att ha långa och sena telefonmöten på vardagkvällar så behöver man känna varandra som personer för att det ska funka bra…)
• Styrelsen hann träffa många andra aktiva i förbundet; valberedningen, ett par representanter från varje distrikt, projektledare, personalen och revisorerna.
• Nästan alla måldokument hann färdigställas och fastställas. Måldokumenten sätter upp målen för all verksamhet som förbundsstyrelsen är ansvarig för, som exempelvis Utställningen unga forskare, Projektbanken, SIYSS och Riksstämman, men även allt som kansliet gör, däribland kommunikation, administration och distriktsstöd. Det är dessa mål som kommer att påverka hur verksamheten ser ut under resten av året, och därmed också vad som står i verksamhetsberättelsen på nästa Riksstämma. Nytt för i år var att styrelsen har infört mätindikatorer till målen, för att de ska bli lättare att följa upp. Att mål ska vara mätbara låter säkert välbekant, men det är inte så lätt att ställa upp sådana mål, som samtidigt är kvalitativa. Det här är vårt försök att gå i den riktningen.
• De utredningar styrelsens under sommaren och hösten ska göra fastställdes med respektive frågeställningar. De återfinns under punkt 3 i protokollet.
• … och så fördes det massa diskussioner om både högt och lågt i förbundet, både inom styrelsen som med gäster.

Det var en vecka sammanfattad i fem punkter. Det täcker såklart inte allt, men det kan förhoppningsvis åtminstone ge en liten bild av vad förbundsstyrelsen grejar med

andreas.svensson Förbundsstyrelsen, Organisation Förbundsstyrelsen

Det har nu gått två månader sedan den nya styrelsen tillsattes på riksstämman i Lund och sommarlovet är snart ett faktum. Så vad är det då styrelsen har sysselsatt sig med, instängda in sin grotta på Lilla Frescati?

Förbundsstyrelsens arbete under ett år är lite grovt uppdelat i tre faser. Den första delen, som snart är avslutad, har fokus på det nuvarande verksamhetsåret.

Från medlemmarna kommer verksamhetsplanen som talar om vilka mål Unga Forskare ska uppnå under året, samt en rambudget som reglerar hur mycket pengar de olika delarna av förbundet har att röra sig med. Ett mål från verksamhetsplanen i år är att:

öka medvetenheten om att alla medlemmar, uppdragstagare och verksamheter är en del av en gemensam organisation

Utifrån de här verksamhetsmålen har styrelsen sedan skapat måldokument, där varje måldokument riktar sig till en specifik del av förbundets verksamhet så att allting vi gör i riksorganisationen täcks upp av ett dokument. Ett exempel på måldokument är ”medlemsstöd”, som reglerar förbundets arbete med våra föreningar.

Härifrån så har verksamhetsplansmålen brutits ned till mer specifika mål som varje måldokument ska uppfylla under året. Målen har sedan kompletteras med ”mätindikatorer”, som talar om hur vi mäter måluppfyllelsen. Att strukturerat mäta mål är något helt nytt i Unga Forskare och kommer att testas och utvärderas under året. Ett exempel på mål med mätindikator skulle kunna vara:

Exempelmål från måldokumentet ”medlemsstöd”

- Det ska vara enkelt att bli medlem och att få information om medlemskapet

Detta mål mäter kansliet genom snitt-tiden för handläggning av nya medlemmar samt tiden det tar att teckna ett medlemskap.

Alla måldokument kommer att antas vid nästa förbundsstyrelsemöte, som är i mitten av juni. Från junimötet fram till slutet av året kommer förbundsstyrelsen att jobba med den andra delen, Unga Forskare på lång sikt.

Nyfiken på vad som står i verksamhetsplanen? Du hittar den här!

sara.magnusson Förbundsstyrelsen

Nu var det dags för premiär här för min del!

Jag tänkte bara säga några korta ord om mig i det här inlägget. Jag heter Andreas Svensson, och blev omvald till förbundsstyrelsen på Riksstämman för en månad sedan, och sitter nu mitt andra år i förbundsstyrelsen. Jag kommer från Trollhättan, och studerar nuförtiden till civilingenjör i Linköping.

På förbundsstyrelsens första möte för en dryg vecka sedan blev jag vald till kassör i styrelsen. Nu kan man ju tycka att en kassör inte är en ordförande, och det är ju sant. Men jag fick samtidigt förtroendet att sitta i förbundsstyrelsens presidie, som har som uppgift att leda och hålla koll på hela styrelsen, så att den fungerar bra och arbetar duktigt, och det är nog kanske mest därför som jag har fått äran att få skriva här på ordförandebloggen.

Har du några funderingar, frågor eller något annat på hjärtat som du vill dela med dig av till mig eller hela styrelsen? Då är du alltid välkommen att kontakta mig; telefon: 070-5319916, skype: andreas.se.svensson, e-post: andreas.svensson snabel-a ungaforskare.org.

andreas.svensson Förbundsstyrelsen

Ett antal läsare har hört av sig och undrat varför styrelsen inte bloggat om motionerna och motionssvaren.

Det finns inte ett enkelt svar, men den viktigaste anledningen är att vi inte haft tid. Visst är det roligt att blogga, särskilt när vi får feedback, men det finns trots allt viktigare saker. Som t.ex. att se till att alla handlingar som vi enligt stadgarna är skyldiga att färdigställa finns på Riksstämman. Till dessa hör exempelvis bokslutet, årsredovisningen för Gundel Cornelia Babs Stipendiefond och verksamhetsberättelsen. De sista två månaderna innan Riksstämman är alltid en oerhört stressig period för styrelsen, och vi hinner inte alltid med allt vi företar oss. Vi hade beslutat att, om det blir tid över när alla ”måsten” är klara, skriva blogginlägg om i första hand propositioner och i andra hand motioner. Varför denna prioritetsordning? För det första är propositionerna rent generellt de tyngsta förslagen till Riksstämman, både för den impact de har (t.ex. budget och verksamhetsplan) men också för att de är stadgereglerade. Således är det ur demokratisk synpunkt viktigare att lägga större tyngd på propositionerna, framförallt de stadgereglerade. För det andra har vi redan kommenterat motionerna i våra motionssvar. Ytterligare blogginlägg skulle, med största sannolikhet, bara bli varianter på motionssvaren. Vi vill också påminna om att något liknande det vi gjort i år inte funnits tidigare.

Med det sagt vill förbundsstyrelsen tacka alla som tagit sig tid att ge oss feedback, det har verkligen varit uppskattat! Vi håller tummarna för att nästa förbundsstyrelse fortsätter att motivera och förklara sitt tänkande på bloggen och i andra sammanhang. Vi har bara påbörjat arbetet och även om det finns mycket kvar att göra när det gäller öppenhet är vi nöjda med att vi kommit rätt långt på relativt kort tid.

Anders Lundberg Engagemang, Förbundsstyrelsen, Politik, Riksstämman

Förbundsstyrelsens serie om propositioner till Riksstämman 2010. Förbundsstyrelsen beklagar att detta inlägg publiceras senare än utlovat. Detta berodde på en olycklig teknisk miss.

Gästbloggare: Rebecka Lindén, förbundsstyrelsen

Ingen har väl missat att Riksstämman nu närmar sig med stormsteg vilket är jättekul. Riksstämman innebär alltid långa diskussioner, vilda påståenden och roliga överraskningar. Det ska bli roligt att än en gång samla hela förbundet och staka ut riktningen för nästa år. Eller det är faktiskt riktningen för det här året, 2010, som kommer att stakas ut nere i Lund i mitten av mars. Besluten som fattas kommer att omfatta även januari, februari och början av mars, även om de redan har varit. Det betyder att verksamheter som Riksstämman beslutar ska vara på ett visst sätt kanske redan är genomförda eller att pengar som Riksstämman ville vika åt något speciellt ändamål redan är använda.

När verksamhetsplanen förra året lades gällde den under 2009. Det betyder att den nu har slutat att gälla och förbundsstyrelsen styr nu organisationen helt utan direktiv från Riksstämman. Här finns det tveklöst en systemisk svaghet eftersom samma situation uppkommer varje år.

Bägge de här sakerna kan man ju visst ifrågasätta. Ska det verkligen vara så? Absolut inte, tycker den nuvarande förbundsstyrelsen och lägger därför fram den här propositionen som handlar om att förlägga Rikstämman till hösten istället och då på riktigt kunna bestämma om hela nästkommande verksamhetsår. Det betyder att Riksstämman kommer att hållas mellan oktober och december och bestämma verksamhetsplan, budget och ny förbundsstyrelsen som kommer att tillträda första januari nästkommande år. Verksamhetsberättelsen och revisionsrapporten kommer som idag, att berätta om verksamheten för föregående år. Verksamheterna kommer att beslutas om innan de genomförs och förbundsstyrelsen kommer att ha mandat under det året de är valda till. Kort och gott – förutsättningarna att styra och planera ökar avsevärt. Att flytta årsmötet till hösten är en förändring som genomförts av flera andra ungdomsorganisationer den sista tiden, bl.a. Unga Forskares systerförbund SVEROK.

Läs hela den utredning som ligger till grund för förbundsstyrelsens proposition här!

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Anders Lundberg Förbundsstyrelsen, Organisation, Politik, Riksstämman

Förbundsstyrelsens serie om propositioner till Riksstämman 2010.

Bloggare: Guncha Welsapar, förbundsstyrelsen

Vad gör du om 10 år? Vad har du för jobb? Vad har du för kläder? Vilka kompisar har du? Vad har du uppnått? Har du kommit på botemedlet mot lungcancer? Löst mysteriet om mörk materia? Hittat liv på mars? Gett mänskligheten kall fusion?

Vem vill du vara och vad vill du ha hunnit åstadkomma om 10 år? Blunda några minuter och försök måla upp bilden av dig själv i framtiden. Det du ser är din vision om dig själv. Nu vet du ditt drömläge, vart du vill komma. Nu när du har det kan du jobba mer målmedvetet, samla dina krafter för att nå din dröm. Du kan fokusera och rikta in dina resurser för att uppfylla din vision. Framförallt kan du nu skapa en strategi, en handlingsplan för hur du ska nå din dröm och föra in det i din att-göra-lista så att du för var dag som går kommer närmare din dröm. Jag är övertygad om att du med vilja och målmedvetenhet kommer att kunna helt eller delvis nå din vision. Nå din dröm.

När Förbundet Unga Forskare blundar och försöker hitta sin vision, sin dröm, så är det just nu bara blankt. Men Unga Forskare behöver en dröm, något att sträva mot. En vision om vad Unga Forskare ska vara i framtiden. En dröm som hela Unga Forskare kan samlas kring och förverkliga. En dröm som vi är stolta över, som är meningsfull och angelägen. Men eftersom Unga Forskare är en organisation som består av många människor behöver vi alla tillsammans hjälpas åt att hitta vår gemensamma dröm. Vart ska Unga Forskare vara i framtiden? Vilken är vår vision?

Förbundsstyrelsen har lagt ett förslag till Riksstämman, Förbundet Unga Forskares årsmöte, att vi tillsammans ska påbörja arbetet att hitta Unga Forskares vision. Vi skulle vilja arbeta med att hitta alla medlemmars och organisationens gemensamma vision för Förbundet Unga Forskare och presentera den för Riksstämman 2011. Att hitta en gemensam vision för en hel organisation med 4000 medlemmar är ett arbete som är omfattande och kräver lång tid, men är en oerhört viktig förutsättning för att ena alla att sträva åt samma håll och bli ännu mer syftesuppfyllande.

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Söndag 28/2 skriver Rebecka Lindén om propositionen Flytta Riksstämman till hösten.

Guncha Welsapar Engagemang, Förbundsstyrelsen, Ledarskap, Medlemmar, Organisation, Riksstämman, Vision

Förbundsstyrelsens serie om propositioner till Riksstämman 2010.

Gästbloggare: Andreas Svensson, förbundsstyrelsen

Tänk dig ett vitt papper.

Ställ dig sedan frågan: Vad ska Förbundet Unga Forskare uppnå under nästa verksamhetsår?

Tillsammans med Johannes och Daniel i förbundsstyrelsen, ställdes jag inför den situationen i höstas.

Det finns ganska mycket att tänka på när man skriver förslaget till Förbundet Unga Forskares verksamhetsplan för 2010. Jag tänkte passa på att redogöra för några viktiga resonemang, som ligger bakom den proposition som förbundsstyrelsen nu har lagt och går att läsa här:

http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Våra viktigaste slutsatser: vad verksamhetsplanen ska innehålla

Förbundets långsiktiga utveckling är en fråga som förbundsstyrelsen arbetat mycket med under året. Det är ett arbete som också till exempel märks på den proposition som förbundsstyrelsen har lagt om att ta fram en vision.

Efter mycket funderade och diskuterande såväl inom styrelsen som med vårt kansli, våra uppdragstagare och distriktsordföranden har vi kommit fram till att vi ska, i stora drag, fortsätta att göra det vi gör, och det är det du kan läsa om under ”kärnverksamhet” i verksamhetsplanspropositionen. Men för att vi ska kunna utvecklas klokt, strategiskt och på lång sikt, ska vi satsa på några särskilt viktiga delar för förbundet under 2010. Dessa utvecklingsområden har vi valt att formulera som tre fokusområden:

Distrikten

Nyckeln för förbundet att kunna växa, nå ut till fler och bli bättre ligger hos distrikten. En central organisation på ett kontor i Stockholm kan inte göra alls så mycket som alla distrikten har potential att göra, eller vara så lokalt förankrade och så närvarande som distrikten kan. Distrikten är de som bäst kan stötta och hjälpa våra medlemmar och därför vill vi satsa stort på distrikten under 2010! Målen för det arbetet vi föreslår ska göras kan du läsa i fokusområdet ”Regional utveckling” i förslaget till verksamhetsplan.

Bilden av oss själva

Hur ser vi själva på vår organisation, och vilken bild förmedlar vi till andra? Är vi delar av ett och samma förbund som jobbar mot samma mål, eller olika organisationer som bara råkar ha samma namn? Vi är övertygade om att den ena inställningen har enormt mycket mer potential att göra förbundet större, bättre och mer syftesuppfyllande än den andra. Och även om vi har kommit en bra bit på vägen, är det långt kvar till mål. Vill du veta vilken av inställningarna det är vi tror på? Läs då fokusområdet ”Enhetlighet och kommunikation” i verksamhetsplanspropositionen.

Skolan

Så gott som alla som förbundet i första hand vänder sig till, unga intresserade av naturvetenskap och teknik, går i skolan. Det måste vi ju utnyttja. Förbundet har till och från haft lite olika verksamheter och förhållningssätt till skolan, men nu vill vi ta ett helhetsgrepp! Läs mer om vad vi vill i fokusområdet ”Unga Forskare – en naturlig del av skolan”.

… och så för er som vill veta mer om hur vi har tänkt: Något om verksamhetsplanens form och upplägg

Hur ska verksamhetsplanen reglera förbundets verksamhet under 2010?
Det skulle, till exempel, kunna vara en lång lista med aktiviteter som ska genomföras, med detaljer om både lokalytor och färgerna på funktionärernas tröjor. Eller bara en rad text: ”Förbundet Unga Forskare ska uppfylla sitt syfte under 2010″. Men inte helt oväntat, så har vi valt en gyllene medelväg.

Vi är övertygade om att de effekter som en verksamhet bidrar till är viktigare än hur själva verksamheten ser ut. Om förbundets kansli skickar ut ett nyhetsbrev varannan månad som snigelpost eller varje vecka via e-post spelar egentligen ingen större roll, så länge nyhetsbreven uppfyller sitt syfte på ett effektivt sätt. Eller hur?

Utifrån hur verksamhetsplanen såg ut förra året, de diskussioner som fanns då samt utvärderingen om målbaserad verksamhetsplan som har genomförts, så tror vi att vi har hittat en bra nivå. Målen har stötts och blötts sedan oktober, och det finns många tankar kring hur varje enskilt mål har formulerats.

Jag vågar nog påstå att Riksstämman aldrig tidigare har haft ett så stort reellt inflytande över verksamheten som med årets förslag till verksamhetsplan. Det är förvisso sant att förslaget inte varken innehåller några siffror eller datum, men man kan dra en parallell med politiken: har medborgarna störst inflytande om de får tycka till om vissa enskilda beslut, eller om de får tycka till om vilken ideologi som styr besluten?

Med årets verksamhetsplan får Riksstämman möjlighet att på allvar diskutera om förbundet verkligen ska ”skapa goda förutsättningar för unga att få praktiskt och ekonomiskt stöd för projekt med naturvetenskaplig eller teknisk karaktär”, eller är det kanske inte relevant för förbundet att ha verksamhet som uppfyller ett sådant mål? Till exempel. Och oavsett om Riksstämman väljer att förändra några mål eller inte, hoppas vi att vi har väckt tankar kring vad förbundets verksamhet syftar till att uppnå, som i sin tur ska uppfylla förbundets syfte: ”att genom organiserad fritidsverksamhet främja ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik, samt dess roll i samhället”, som det står i stadgarna.

Hur skriver man en pedagogisk verksamhetsplan?
Det är en stor utmaning att skriva en verksamhetsplan, men det är en ännu större utmaning att skriva en verksamhetsplan som går att begripa. För att försöka uppnå det har vi valt att dela in verksamhetsplanen i två delar – kärnverksamhet respektive fokus 2010. För att använda matematiska termer, skulle man kunna säga att fokusområdena är derivatan av vad förbundet ska göra under 2010, det vill säga de förändringar vi vill ska ske.

Varför vill vi då peka ut vilka förändringar vi vill göra, eller kanske snarare vad vi vill utveckla, så tydligt? Jo, utvecklingsarbetet är sådant som berör hela organisationen, och vi tycker därför att det är viktigt att alla är medvetna, och förhoppningsvis också överens, om målen med det arbetet. Och ju större medvetenhet det finns om det utvecklingsarbete som Riksstämman beslutar ska ske under 2010, desto större genomslagskraft kommer det att få.

Har du frågor, funderingar eller bara vill diskutera kring verksamhetsplanspropositionen? Då är du hjärtligt välkommen att kontakta mig, eller någon annan i styrelsen. Det är, som sagt, förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan som är klart. Hur verksamhetsplanen för 2010 verkligen kommer att ser ut är upp till Riksstämman. Gissa om jag är nyfiken!

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Fredag 26/2 skriver Guncha Welsapar om visionspropositionen.

Anders Lundberg Förbundsstyrelsen, Riksstämman, Verksamhet

Förbundsstyrelsens serie om propositioner till Riksstämman 2010.

Gästbloggare: Daniel Langkilde, förbundsstyrelsen

Vi som förbundsstyrelse anser att alla medlemmar i Unga Forskare måste ha på sig stora röda hattar samt strumpor i någon valfri grön nyans vid alla evenemang kopplade till Unga Forskare. Vidare kommer vi under året att jobba för att riksdagen skall lagstifta om rätten till labbrockar åt elever i grundskolan. Vi anser att labbrockar är en mänsklig rättighet.

Självklart är detta inte något Unga Forskare skulle börja tycka, men faktum är att det idag inte finns något dokument som tydligt reglerar vad Unga Forskare bör tycka.

Förbundet Unga Forskare är en organisation vars hjärtefrågor är mer aktuella än någonsin. Just nu pågår en debatt i samhället om varför inte fler vill bli ingenjörer. De flesta är överens om att unga inte inspireras att söka utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Detta är Unga Forskares hemmaplan, och vi borde självklart vara synliga i debatten. Ändå låter förbundsstyrelsen ofta bli att ta ställning, av rädsla för att ge uttryck för åsikter som inte delas av våra medlemmar. Det är väldigt synd. Vi i Unga Forskare kan garanterat hjälpa samhället att inspirera fler att söka sig till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar genom att aktivt delta i debatten.

I syfte att ge medlemmarna ett tydligt inflytande över vad vi som organisation tycker i den offentliga debatten lägger förbundsstyrelsen som proposition att förbundet skall anta en Åsiktsprofil. Den föreslås bli utgångspunkten för förbundets officiella åsikter, och det bör vara ett dokument som utvecklas löpande. En organisations åsikter måste alltid hållas aktuella och anpassas till den rådande debatten i samhället. Följande är förbundsstyrelens förslag på Åsiktsprofil:

Förbundet Unga Forskares åsiktsprofil

Förbundet Unga Forskare är en ideell ungdomsorganisation, politiskt och religiöst obunden. Vårt syfte är att främja ungas intresse för naturvetenskap och teknik och dess roll i samhället. Åsiktsprofilen är sammanfattningen av organisationens gemensamma åsikter. Vi är övertygade om att det finns två principer som är framgångsrika när det gäller att främja ungas intresse för naturvetenskap och teknik.

Allt måste utgå från ungas eget intresse. Vi vet att de flesta unga har ett intresse och att det enda som krävs är en lite stöd på vägen. Därför anser vi att ungas egna initiativ och önskemål måste ges högsta prioritet.

Förebilder påverkar ungas val i stor utsträckning och det gör att unga förebilder är det bästa verktyget i arbetet för att förändra ungas intressen och attityder. Verksamhet som fungerar enligt principen ”unga för unga” ligger oss varmt om hjärtat.

Som ni ser är detta inte ett omfattande åsiktsprogram, utan en grund baserad på de allra tydligaste värderingar som finns i vår organisation. Anledningen till att förbundsstyrelsen väljer att inte ta ställning i fler frågor är att det är något som bör föregås av diskussioner inom organisationen. Samtidigt behövs det oftast en utgångspunkt för diskussioner, något vi hoppas detta förslag kan bli.

Då en organisations åsikter utgör en tydlig grund för organisationens identitet, det som alla medlemmar har gemensamt, är det viktigt att våra åsikter inte exkluderar medlemmar eller aktiva som inte delar dem. Samtidigt riskerar ett förbund utan tydliga åsikter att bli platt och oinspirerade. Utan åsikter begränsas även organisationens möjlighet att arbeta emot vårt syfte. Alltså hoppas vi att det blir en livlig debatt inom organisationen om hur Unga Forskare bör ta ställning i samhällsdebatten.

Förbundsstyrelsen övertygad om att vi som organisation med tiden kan enas kring åsikter gemensamma för alla medlemmar. Åsikter som förenar och stärker oss. Tillsammans kan vi i Unga Forskare göra skillnad, både genom våra åsikter och våra handlingar.

–

Har du frågor eller funderingar om förbundsstyrelsens propositioner?

Läs mer på http://www.fuf.org/swe/organisation/riksstaemman/propositioner

Du kan även kontakta förbundsstyrelsen, genom Andreas Svensson.

Söndag 21/2 skriver Alexander Sehlström  om rambudgetpropositionen.

Anders Lundberg Förbundsstyrelsen, Organisation, Politik, Riksstämman