Det kommande året bjuder på ännu mer överraskningar och nya sätt för dig att ägna dig åt naturvetenskap och teknik. Vi lanserar Unga Forskare Academy för att öka din kompetens och ta kick-offen till en ny nivå, vi startar ett SWAT-team för specialutvalda showuppdrag och vi anställer en ny person som kommer att arbeta med lärarkontakter. Men de största förändringarna och förbundets största utveckling, den står du för. Idag är det lättare att förverkliga nya idéer i föbrundet än någonsin, och lättare ska det bli.

Vad vill du göra under 2012? Vill du ta ett distrikt, en verksamhet eller en ämnesförening till en helt ny nivå? Eller vill du hitta något helt nytt sätt att uppfylla vårt syfte? Du bestämmer!

• Vill du leda och utveckla en prestigefull verksamhet med gott internationellt rykte och anknytning till nobelfestligheterna? Toppen! Vi söker nämligen en ideell  projektledare för SIYSS 2012.
• Projektbanken är vår plattform för gymnasieelever som gör tekniska eller naturvetenskapliga projektarbeten. Med Projektbankens imponerande nätverk, spännande utveckling (inte minst i och med den nya gymnasieskolan GY11) och möjlighet att hjälpa tusentals elever i projektarbetet kommer du säkert att stortrivas som ideell projektledare för Projektbanken.
• Är du ansvarstagande och gillar att vidga dina vyer? Då är säkert ett reseledaruppdrag intressant. Guida våra fantastiskt duktiga stipendiater från Utställningen Unga Forskare på internationella tävlingar i Slovakien, Kina eller USA!
• Vill du hjälpa till att sprida kunskap och inspiration inom ett särskilt naturvetenskapligt eller tekniskt ämne? Vi söker nu ämnesprojektledare (som kommer att arbeta med våra engagerade projektgrupper och föreningar som är anslutna till förbundet) för ämnena Data&Programmering, Matematik, Teknik, Elektronik samt Miljö&Klimat.
• Förbundet har förtroendet från Anders Walls Stiftelse att få nominera stipendiater till unga forskare-stipendiet. Du kanske skulle kanske vara intresserad av att sitta med i den gruppen som sköter nomineringarna?

Oavsett vilken eller vilka av ovanstående uppdrag som du tycker låter lockande, kan jag garantera att vår generalsekreterare ser fram emot att få läsa just DIN ansökan!

Vad händer när man samlar 50 Unga Forskare på en kursgård och låter dem prata med varandra?

På årets utbildningshelg hände massa saker. Bland annat pratade Nils Anlind om kommunikation och hur vi ska kunna kommunicera för att visa upp förbundet som en helhet. Han pratade även om hur vi kan använda oss av förbundets forum för att hjälpa varandra i våra projekt genom en öppnare kommunikation. Ämnesprojektledarna Rikard Ahrgren och Alexander Osika berättade om ämnesföreningarna. Detta efterföljdes av ett sammarbetspass av Tove Ladberg där främst projektledare, ämnesprojektledare och distrikt fick fundera på hur de ska stötta och dra nytta av varandra. Det hölls även nätverkspass för ordförande, projektledare, kassörer, valberedare, revisorer med flera. Och så klart den traditionella mångkampen, i år av Therese de Haan.

Utbildningshelgerna är en av de viktigaste händelserna på Unga Forskare-året. Här lär vi oss saker så att vi blir ännu bättre. Vi träffar varandra och får massa nya idéer om hur man kan samarbeta eller genomföra nya häftiga saker tillsammans. Allt vi lär oss kan vi ta med oss hem och lära de som ej var med på utbildningshelgen. Det ger en massa energi till det vardagliga arbetet. Framför allt har förbundet sedan den första KickOffen 2008 allt mer börjat verka som en enhet där samarbeten mellan distrikt och verksamhetsgrupper blir allt vanligare. Och att vara på utbildningshelgen har i alla fall alltid gett mig känslan av att vara del av något större.

Jag skulle vilja rikta ett stort tack alla deltagare som varit med skapat denna helg, utan er blir det ingenting! Och särskilt vill jag tacka Egzona, matfunktionärer och kansliet som har sett till att vi fick träffas och ordnat det så bra på alla sätt och vis! Varmt tack!

Och för att svara på frågan jag ställde det första jag gjort: Vad händer när man samlar 50 Unga Forskare på en kursgård och låter dem prata med varandra?
Det det föds idéer, knyts kontakter och enar!

Under riksstämman har jag fått chansen att prata med många medlemmar om vad Unga Forskare är för dem. Vad det betyder på det personliga planet, vad det betyder för det framtida yrkesvalet och vad Unga Forskare i förlängningen betyder för mänskligheten. Och det är med en enorm värme och passion som våra medlemmar berättar om förbundets verksamhet och det arbete de gör varje dag för att främja intresset för naturvetenskap och teknik.

Genom den nya verksamhetsplanen har förbundet fått verktyg och riktningar för att lyfta förbundet inom områdena gymnasieskolan, medlemmar och exponering. Jag ser mycket fram emot att arbeta kring de här frågorna tillsammans med er alla!

Idag är min sista dag som ordförande för Unga Forskare och jag vill önska er alla ett varmt lycka till framöver. Jag är stolt och glad över vad vi har lyckats åstadkomma tillsammans under det gångna året och jag vet att ni kommer fortsätta göra underverk framöver.

Tack för de här åren och hoppas vi syns någon gång framöver.

En särskild berättelse från året som gått som jag skulle vilja lyfta fram är verksamhetsberättelsen (som finns här). Den är perfekt för dig som besöker Riksstämman för första gången för här kan du snabbt få en bild av bredden i Unga Forskare. Perfekt för dig som är aktiv i Unga Forskare för här får du läsa om alla de fantastiska projekt och verksamheter du och dina Unga Forskare-vänner har genomfört landet runt under hela året. Perfekt för dig som besöker din sista Riksstämma som förtroendevald, eller redan är alumn för här får du reda på att just dina insatser var så välbehövda för att fler unga som ville utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik skulle få möjlighet att göra det. Verksamhetsberättelsen är perfekt för dig som företag, organisation eller privatperson som vill samarbeta med Unga Forskare, för här får du veta varför Unga Forskare behövs, vår måluppfyllelse samt redovisning. För dig som som lärare och elev är verksamhetsberättelsen ett smörgåsbord där du kan välja ut de verktyg Unga Forskare erbjuder som du vill använda dig av.

Trevlig läsning!

Alla andra handlingar inför Riksstämman ligger uppe på hemsidan och alla kommentarer och tankar inför årsmötet är varmt välkomna. Vi har ett forum där man sedan en tid tillbaka kan diskutera handlingarna, och som medlem kan man ringa upp ledamöterna i styrelsen om man har funderingar inför Riksstämman.

Riksstämmohelgerna brukar vara en utav de mest påfrestade Unga Forskarehelgen på hela året. Mycket nytt, många viktiga beslut, massa härliga människor som man inte träffat på länge leder ofta till lite sömn och väldigt mycket kul. En enda helg för så många olika frågor kräver väldigt mycket. De beslut som tas på Riksstämman får stora konsekvenser, inte bara för det kommande året utan för förbundets hela framtid. Då är det väldigt viktigt att alla beslut är väl genomtänkta och väl underbyggda. Detta kan göra att en helg känns som väldigt lite tid – och det är det.

Att man behöver arbeta igenom beslutsunderlagen så pass mycket innan för att kunna ta ett bra beslut gör att det uppstår ett annat problem som är minst lika allvarligt: de som skriver själva beslutsunderlagen tar en väldig makt ifrån själva stämman. Detta är mycket tråkigt eftersom att tanken med Riksstämman är att alla medlemmar ska ha möjlighet att ta del av och kunna påverka besluten. Beslut som bör tas av hela förbundet då de gäller hela förbundet!

Här uppstår en konflikt! Antingen så tar man väl genomtänkta beslut eller så får Riksstämman den makt den ska ha. Eller? I en sån här fråga tror jag att man behöver göra kompromisser och leta nya lösningar. För vi måste ta välgrundande beslut på Riksstämman, annat vore väl korkat. Samtidigt som att vi är ett förbund och det är viktigt att ingen stängs ute från att vara med och påverka beslut för att man inte får vara med där besluten tas!

Hur ska man kunna lösa detta då? Hur ska man kunna ta ett välgrundat beslut samtidigt som alla ska kunna vara med i beslutsprocessen? Det är en svår fråga och jag vet inte om det finns ett perfekt svar på den. Styrelsen har i alla fall i år försökt få båda på ett antal olika sätt.

1. Vi har öppnat upp de frågor som kommer att ligga som beslut på Riksstämman redan innan själva stämman genom de utredningar som oftast ligger till grund för en proposition har gått ut till hela eller delar av förbundet och man har som medlem eller aktiv kunnat påverka under själva utredningens gång.
2. Vi har genomfört en påverkansenkät som gått ut till hela förbundet.
3. Vi har försökt dra igång ett påverkanstorg inför våra styrelsemöten där man har kunnat vara med och diskutera frågor som ska diskuteras på möten, flera gånger ett beslut som på ena eller andra sättet idag berör propositionerna på Riksstämman.
4. Vi kommer nu att lägga ut alla propositioner och även de motioner som kommer att komma in så småningom på detta påverkanstorg så att de som verkligen vill gå in och diskutera en fråga i god tid och komma med andra idéer kan göra det långt innan stämman. Detta gör att man ha mer tid att fundera ut bra formuleringar till t.ex. verksamhetsplanen.
5. Förra året avslogs många motioner och det kunde vara p.g.a. formuleringar som inte passade in i verksamhetsplanen. För att undvika detta kommer det att i år bli en elektronisk motionsskrivarverkstad där man ska kunna hjälpas åt att formulera bra motioner så att fokus hamnar på motionens innehåll på Riksstämman.

Så det vi egentligen försökt göra är att förlänga Riksstämman och öppna upp de diskussioner som man annars har på en enda helg över hela året.

Har du upplevt några andra problem på Riksstämman som du vill lyfta? Har du tankar på hur man skulle kunna ta ordentligt genomtänkta beslut samtidigt som alla kan vara med och påverka dem? Hör av dig till mig på sanna.holm [at] ungaforskare.org eller ring mig 073-9159779 så kan vi prata vidare om saken.

Vi ses på Riksstämman!

Sanna

…

Familjen Petterson gillade att åka skidor. Och det gillade det så mycket att de gjorde det varje jul. Och nu hade det äntligen blivit dags för årets julresa. De skrapade av rutorna, spände fast skidorna på taket och hoppade in i bilen. Barnen: Karolina, Fredrik och Pelle satt på rad i baksätet. Deras hund fick sitta i bakluckan. Herr och fru Petterson visste att det skulle bli en lång resa, men eftersom de var förutseende och gillade att planera hade de redan i förväg valt ut en restaurang som låg på vägen till skidorten.

Herr Petterson hade tagit med sig en ljudbok från biblioteket och den lyssnade de på under resan. Tiden gick fort. När de kommit fram till restaurangen tittade de på menyn. Föräldrarna hade valt restaurangen för att de tyckte att den passade familjen bäst. Den hade vegetarisk mat till Fredrik, glutenfritt till Pelle och stolar som passade bra för fru Pettersons ryggskada.

Fredrik tittade på menyn. De hade ett hyfsat utbud av vegetariska rätter, men på menyn fanns inte hans favoriträtter.  Fredrik föreslog därför att de skulle åka till en annan restaurang alldeles i närheten med fler vegetariska rätter. Eftersom familjen var mycket demokratisk diskuterade de först förslaget, och sedan röstade de. Fredriks förslag röstades ner eftersom restaurangen hade väldigt få glutenfria rätter.

Pelle tyckte att det var alldeles för svår fråga. Han hade ingen erfarenhet av att välja restauranger och därför kände han inte att han kunde lämna ett förslag som tog hänsyn till alla faktorer. Istället var han tyst.

Men då föreslog Karolina att de skulle åka till en restaurang längre bort. Där fanns många vegetariska rätter, glutenfri mat, sköna stolar, och dessutom hundmat. På så sätt skulle även hunden kunna äta.

Och nu tog debatten fart. Det var ett bra förslag men, konstaterade fru Petterson, nu hade de redan parkerat vid den här restaurangen. Att åka till den nya restaurangen skulle innebära en stor omväg.

-          Det var tråkigt att vi inte tänkte på det från början, sa föräldrarna. Nu är vi ju redan här.

Och eftersom familjen ville komma fram till skidbacken så fort som möjligt, inte ta en omväg, röstades även Karolinas förslag ner. Så familjen åt på den restaurang som föräldrarna föreslagit.

-          Det här är odemokratiskt. Jag tänker inte äta någonting, sa Karolina under middagen.

-          Ja, och det är för svårt att förstå, sa Pelle, det vore bättre om alla tog med sig en egen lunchlåda. Så att det inte blev så komplicerat. Då skulle det vara lättare att påverka.

Och, att det var odemokratiskt, det tyckte föräldrarna också. Det var inte så konstigt att Karolina inte ville äta. Det hade inte blivit så bra. Men eftersom de ville att valet av restaurang skulle bli så bra som möjligt genomförde de flera förändringar till nästa år.

Redan innan resan började föräldrarna samla in önskemål från sina barn. Alla fick chansen att berätta om just sin favoritmat. Sedan sammanställde föräldrarna alla önskningar och lämnade ett förslag på restaurang som alla barnen fick tycka till om. Karolina och Pelle var mer engagerade än Fredrik, och de kunde därför påverka valet av restaurang mer. Eftersom föräldrarna nu var ute i god tid kunde de svara på Pelles frågor, och berätta vilka begränsningar som finns om familjen väljer att ta med sig lunchlådor istället.

Nu tyckte Karolina och Pelle att det kändes bättre. De var överrens med föräldrarna om att det faktiskt var ganska bra att föräldrarna inte försökt göra lunchpausen så enkel som möjligt. De hade förstått att hela familjen skulle må bättre om man gjorde lunchen tillräckligt avancerad för att kunna ta hänsyn till alla faktorer. På så vis blir inget bortglömt. Även föräldrarna hade insett att om man har en avancerad plan för lunchpausen måste man också anstränga sig för att det ska vara lättare att påverka.

Och när de sen åkte på skidsemester nästa år åt de på en restaurang som hade både godare mat, och som passade familjen bättre. Och att det blev bättre berodde inte på föräldrarna, det berodde på att barnen tagit sig tid att tycka till.

…

Vi ser fram emot era åsikter. Tillsammans kan vi göra verksamhetsplanen bättre. På rikstämman kan det vara försent. God Jul!

Frågan i sig har Förbundsstyrelsen redan kommenterat på Gustavs blogg, och jag ska därför inte diskutera det mer här. Istället ska jag berätta vad det var som gjorde mig glad.

Två saker. För det första att inlägget genomsyras av hänsyn och förståelse för de aktiva. Som goda ledare har vi alla ett ansvar att se och lyfta upp de problem som våra aktiva står inför. Det är viktigt.

För det andra att ett problem som berör hela förbundet höjs för diskussion redan nu, långt innan förbundets riksstämma. Min vision är att diskussioner om förbundets stora utmaningar inte endast sker i anslutning till riksstämman, utan under hela året. Därför är det mycket glädjande att Gustav delar med sig av sina funderingar och berättar om de utmaningar han möter. Det gör det lättare för oss alla att skapa ett väl fungerande förbund och en fantastisk verksamhet. Vår organisation behöver initiativ och aktiva som gör sin röst hörd.