Vad kommunicerar du?
Jag har med anledning av en utredning kring Förbundet Unga Forskares policy funderat en hel del på kommunikation den senaste tiden. Slår man upp ordet kommunikation kan kan läsa:
kommunikation, överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater (för det senare se datakommunikation). Kommunikation kräver dels ett språk eller en kod vari informationen uttrycks, dels ett fysiskt medium varigenom informationen överförs. Människan har ett primärt behov att kommunicera; det utgör en förutsättning för en fullvärdig psykisk, social och kulturell utveckling. Kommunikation studeras inom flera vetenskaper, såsom beteende- och samhällsvetenskap, antropologi och botanik. Se även medie- och kommunikationsvetenskap.
2009-07-27, http://www.ne.se/kommunikation
Med den definitionen inser man snabbt att kommunikation handlar i princip om allt vi gör som uppfattas av andra människor. Vad vi kommunicerar via tal blir bara en ytterst liten del av allt vi kommunicerar. En bok som handlar om kommunikation, som för övrigt är en av de mest intressanta böcker jag läst på ämnet, heter Konsten att läsa tankar : hur du förstår och påverkar andra utan att de märker något och är skriven av Henrik Fexeus. Även om titeln är något cynisk, handlar boken rätt och slätt om kommunikation – eller snarare hur vi kan lära oss tolka all kommunikation andra människor sänder ut. Om du inte bara lyssnar på orden som kommuniceras utan även är uppmärksam på tonval, korppsspråk, hastighet på andningen, blicken et cetera får du en hel del information om vad som egentligen sägs. Fexeus påstår att den större delen av vår kommunikation är tyst och att vi uppfattar och reagerar på den på ett undermedvetet sätt.
Om Fexeus har rätt, vilket jag är övertygad om att han har, kan man tänka sig att alla kommunikation kan ses på det sättet. Det som uppenbart kommuniceras är bara en liten del av kommunikationen. Doften av nybakat bröd i mataffären betyder exempelvis inte ”så gott det luktar”. Doften är noga uträknat av någon som kan det här med kommunikation. Doften betyder egentligen ”vi har bara nybakat bröd i butiken för att vi vet att doften gör dig mer benägen att handla mer saker än du egentligen hade tänkt”. Det är lika med all annan kommunikation som används medvetet. Bilder, musik, dofter, texter och så vidare som du stöter på en dag på stan finns där av en anledning: att kommunicera undermedvetet med dig och få dig att köpa mer.
Om du lär dig alla knep kommer du ganska så snart att kunna genomskåda mycket av kommunikationen som finns omkring dig. Men, du kommer även bli bättre på att förstå hur du själv ska använda dig av kommunikation för att få som du vill. Och det är det budskapet som lite är min poäng med det här inlägget.
Allt för ofta tycker jag man ser dålig kommunikation som inte alls sänder ut det budskap jag antar man vill förmedla eller där det tar lång tid innan man förstår vad som avses. Ta exempelvis förkortningen FUF. Nu vet du förmodligen som läser detta vad förkortningen står för, men det är bara för att du har lärt dig hur du ska tolka bokstäverna. Men frågar du en exempelvis Stefan de Vylder, ordförarande för FUF, kommer han inte att svara Förbundet Unga Forskare utan Föreningen för Utvecklingsfrågor. Det är vad Vylder har lärt sig att förkortningen står för. Föreningen för Utvecklingsfrågor kommunicerar i princip uteslutande sin förkortning på sin hemsida (FUF.se) och det är ganska svårt för en utomstående att förstå vad det handlar om vid en snabb titt. Men faktum är att Förbundet Unga Forskares hemsida inte är så mycket bättre. På fler sidor används förkortningar friskt och det är svårt att förstå om man inte kan alla förkortningar. Omedvetet kommunicerar man iprincip ”vet du inte vad förkortningen betyder har du inget här att göra”.
Slutligen vill jag ställa en fråga; vad kommunicerar du? Vad säger egentligen ditt val av exempelvis bilder, ordval, agerande etc.
Jag tycker ju att en god tumregel för nyttjandet av förkortningar är att första gången i en text som man använder förkortningen skriver man ut hela ordet / orden och sedan en förkortning inom parentes. Därefter kan man förkorta i resten av texten, men alltid följa den principen då man påbörjar ny text.
Detta gäller även för t ex bloggar eller nyhetsinlägg. Förvisso hamnar texterna på samma sida, men varje text kan handla om något helt annat och då är det viktigt att vara tydlig med vad man förkortar. Dessutom hamnar nya inlägg över de gamla och man ska ju inte behöva läsa vidare för att förstå vad som skrevs tidigare.
Speciellt farligt är det när man skriver en kortfattad rapport eller dylikt om någonting som man skrivit om flera gånger tidigare, då kan det lätt hända att man använder förkortningen direkt. T ex ”Nu är det bara en vecka kvar till IK 2009, vi vill bara hälsa och meddela om…”.
@Tobias Jag håller med dig till viss del. Visst kan man deklarera en förkortning första gången man använder den, men ofta är texterna så pass korta att man inte tjänar något på att använda sig av förkortningar. De gör istället texten mer svår att förstå om man inte är van vid förkortningarna som används. Om man utgår från att man vill göra sin information så pass tillgänglig som möjligt är det av den anledningen en ganska så dålig idé att använda sig av förkortningar. Dessutom ökar ju risken att man gör som i ditt exempel oavsiktligt om man tillåter sig att just använda förkortningar.
Men som jag skriver, det finns så mycket annat vi använder för att kommunicera än vårt tal och vår skrift. Bilder är mycket intressanta att studera. Ett exempel på mindre bra bildkommunikation hittade jag på Förbundet Unga Forskares gamla hemsida: http://old.fuf.org/. Visserligen är killen som finns på förstasidan glad (och glad blir man av Unga Forskare), men vad han gör på golvet omgiven av människor som ser ut att vilja göra honom illa kan jag inte förstå. Inte sänder bilden ut budskapet ”vi gillar naturvetenskap och teknik, häng med och ha roligt” i alla fall och det är nog vad vi borde förmedla för att få fler att faktiskt vilja hänga med och ha roligt tillsammans med oss.