Däremot hoppas jag att föreningarna känner att distriktsstyrelsen, som ju ligger organisatoriskt betydligt närmare föreningen, arbetar för dem, och att de känner att de har bra kontakt! Precis som du poängterar.

När det gäller FUF-fymnasiekursen som du föreslår, så skulle dagens gymnasieskola inte lägga några som helst hinder för den. Dock hoppas och tror jag att det i och med den kommande gymnasiereformen (om nu inte ett regeringsbyte sätter stopp för den) sätts stopp för lokala kurserna – idén är kanske bra, men det finns riktigt hemska exempel på hur lokala kurser har sett ut! Dock skulle exempelvis styrelseledamöterna kunna få betyg i kursen ”Organisation och ledarskap”, och hur kan man INTE lyckas uppfylla de tre kursmålen som finns i ”Kemi Breddning” (och ser ut att vara identiska för ”Fysik Breddning” och ”Biologi breddnig”) om man gör några mini-projekt med en Unga Forskare-förening:

-ha fördjupat eller breddat sina kunskaper inom valt ämnesområde samt fördjupat sin förståelse av hur teorier och modeller byggs upp i ett växelspel med observationer och experiment

-kunna formulera, planera och genomföra en uppgift samt dokumentera, diskutera och redovisa arbetet

-kunna analysera och värdera valt ämnesområde ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.

?

Exempelvis.

Nu ser det i och för sig ut som att de flesta kursplaner ska genomgå revisioner, och att 50p-kurserna ska försvinna, men det kommer nog att finnas goda möjligheter även i en gymnasieskola á la Björklund att integrera Unga Forskare-föreningar i undervisningen.

Trevligt btw med så utförliga svar på kommentarerna man ger här på bloggen, det vittnar om att ni lyssnar och bryr er om andras åsikter

I en så förhållandevis stort förbund, är det ju också naturligt att de flesta föreningarna inte känner någon jättestark koppling direkt till förbundsstyrelsen. (Även om det nog skulle kunna gå att förbättra med mer och bättre kommunikation; Kommunmikationsplanen 2009

Om det uppfattas som om styrelsen arbetar för något annat vill jag gärna veta det. Kanske har vi i så fall varit dåliga på att förklara våra val eller så är helt enkelt inte vår bild av vad som gynnar föreningarna bäst den samma som den föreningarna har. I så fall har vi något viktigt att jobba med.

Precis som du skriver så tror även jag att föreningsfrågan förtjänar ett större utrymme i debatten än vad den har idag. Att den historiskt sett har fått lite utrymme tror jag beror på att det aldrig har funnits riktigt med tid att ta tag i frågan ordentligt från styrelsens håll. Som jag skrev i mitt inlägg ägnade styrelsen en stor del åt att slicka kuvert och posta BOE-blanketter tidigare. När detta inte längre är vad styrelsen pysslar med finns den tid som frågan förtjänar. Och att projektgrupper inte skulle vara tillräckligt kan jag hålla med om, men jag vill samtidigt vidhålla att det är en riktigt bra idé som tillför ett helt annat perspektiv på vad ”organiserad fritidsverksamhet” innebär. I övrigt är jag mest inne på att öka det personliga stödet till föreningarna och så som jag nämnde främst genom distrikten som det bästa sättet att förbättra föreningsklimatet i förbundet. Jag menar att det är föreningarna som ska genomföra verksamheten och förbundet och distrikten endast ska finnas till som ett stöd rent organisatoriskt och ekonomiskt där det behövs.
Men alla förslag för hur det kan bli bättre för föreningarna i vårt förbund mottages varmt!

Hur som helst är det intressant att läsa dina tankar om och kunskap kring läroplanen. Kanske kan man dra nytta av detta på något fiffigt sätt? En vild tanke som dyker upp är att man skulle kunna skapa en kurs i vilken man bedriver sin FUF-förening i och som skulle kunna väljas som individuellt val. Lärandemål för kursen skulle exempelvis kunna vara: ökad specialföreståelse för ett eller flera av NV/TE-ämnena, demokrati i praktiken, ledarskap, enklare bokföring etc. Ja det är ju bara att spinna vidare!

Generellt ligger ju inte föreningsidén riktigt i tiden, om man tittar runt på hur det är ställt även i andra organisationer, och exempelvis försvinnandet av fyraåriga gymnasielinjer (som jag personligen tror drabbade Unga Forskare-föreningar rätt hårt) ger att föreningsfrågan förtjänar större utrymme i diskussionen! Projektgrupper är en bra idé – men inte tillräcklig.

Det faktum att läroplanen (eller kort och gott lpf94, som vi som har varit elevinspektörer hos skolverket säger) är skriven på ett sådant sätt att nästan all undervisning i gymnasieskolan skulle kunna bestå av att laborera och göra olika projekt i en Unga Forskare-förening (Ja, precis! Inga scheman och inga klassrum! Det står inte i ett enda förordning eller lag att det ska finnas!) har jag aldrig hörts diskuteras! Man får tycka vad man vill om den svenska flum-skolan, men faktum kvarstår; skolan har ett fostrande-uppdrag och ett konskapsuppdrag. Fostrande-uppdraget tillgodoses med föreningsformen (demokrati etc), och kunskapsuppdraget till stor del med Unga Forskare-verksamhet. Och även när regeringen börjar räkna meritpoäng på andra sätt, så lär knappast de här bitarna ändras!