<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Vad arbetar Unga Forskare för?</title>
	<atom:link href="http://blogg.ungaforskare.org/ordforande/2008/07/12/vad-arbetar-unga-forskare-for/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://blogg.ungaforskare.org/ordforande/2008/07/12/vad-arbetar-unga-forskare-for/</link>
	<description>Personliga reflektioner om utmaningar och glädjeämnen i en ungdomsorganisation</description>
	<lastBuildDate>Sun, 27 Jun 2010 15:27:19 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.0</generator>
	<item>
		<title>Av: Anders Lundberg</title>
		<link>http://blogg.ungaforskare.org/ordforande/2008/07/12/vad-arbetar-unga-forskare-for/comment-page-1/#comment-9</link>
		<dc:creator>Anders Lundberg</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 13 Jul 2008 21:43:40 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://blogg.fuf.org/ordforande/2008-07-12/vad-arbetar-unga-forskare-for/#comment-9</guid>
		<description>Jag håller med föregående talare om att visionen är mycket viktig! Likaså håller jag personligen med Guncha i större delen av resonemanget, men man får också komma ihåg att förbundets arbetet med att ta fram en vision först och främst bör fokusera på processen, inte resultatet (även om resultatet är oerhört spännande). Det är egentligen inte förbundsstyrelsens sak att tycka om vad visionen ska säga utan snarare hur hela FUF ska arbeta för att våra medlemmar ska kunna definiera visionen.

Slutligen är jag nyfiken varifrån Guncha hört den &quot;outtalade visionen&quot;? Jag har svårt att se hur någon skulle kunna säga att &quot;Att öka intresset för naturvetenskap och teknik&quot; överhuvudtaget är en vision. Det låter mer som uppdraget.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jag håller med föregående talare om att visionen är mycket viktig! Likaså håller jag personligen med Guncha i större delen av resonemanget, men man får också komma ihåg att förbundets arbetet med att ta fram en vision först och främst bör fokusera på processen, inte resultatet (även om resultatet är oerhört spännande). Det är egentligen inte förbundsstyrelsens sak att tycka om vad visionen ska säga utan snarare hur hela FUF ska arbeta för att våra medlemmar ska kunna definiera visionen.</p>
<p>Slutligen är jag nyfiken varifrån Guncha hört den &#8221;outtalade visionen&#8221;? Jag har svårt att se hur någon skulle kunna säga att &#8221;Att öka intresset för naturvetenskap och teknik&#8221; överhuvudtaget är en vision. Det låter mer som uppdraget.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Daniel Langkilde</title>
		<link>http://blogg.ungaforskare.org/ordforande/2008/07/12/vad-arbetar-unga-forskare-for/comment-page-1/#comment-11</link>
		<dc:creator>Daniel Langkilde</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 12 Jul 2008 17:18:33 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://blogg.fuf.org/ordforande/2008-07-12/vad-arbetar-unga-forskare-for/#comment-11</guid>
		<description>Detta är ett mycket bra initiativ och en mycker relevant debatt.

I slutändan kan svaren på några av de frågor Guncha ställer hjälpa FS och FUF att prioritera och styra verksamheten bättre.

Ett exempel på detta är hur resursfördelningen mellan distrikt och nationell verksamhet borde se ut. Vill vi bli stora och allmänna eller vill vi vara mindre och mer specialiserade?

Ett begrepp som jag och Johan kommit i kontakt med på ett EU-möte är Science for Some or Science for All?

Beroende på vilket man väljer får man väldigt olika verksamheter. Det är en otroligt viktig fråga. Jämför tex med en elitidrottare och en motionär... De äter olika, tränar olika och tänker olika. Samma gäller för organisationer.

För att provocera er lite måste jag säga att jag är mer för den mindre och specialiserade verksamheten. Vi måste skapa kvalitet och incitament innan vi kan sälja till massorna.

För att illustrera, tror ni inte att Hollywood har en otrolig effekt på andelen unga som vill bli skådespelare? Tänk om det fanns samma exklusiva glamour i vetenskapen?

To be continued!</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Detta är ett mycket bra initiativ och en mycker relevant debatt.</p>
<p>I slutändan kan svaren på några av de frågor Guncha ställer hjälpa FS och FUF att prioritera och styra verksamheten bättre.</p>
<p>Ett exempel på detta är hur resursfördelningen mellan distrikt och nationell verksamhet borde se ut. Vill vi bli stora och allmänna eller vill vi vara mindre och mer specialiserade?</p>
<p>Ett begrepp som jag och Johan kommit i kontakt med på ett EU-möte är Science for Some or Science for All?</p>
<p>Beroende på vilket man väljer får man väldigt olika verksamheter. Det är en otroligt viktig fråga. Jämför tex med en elitidrottare och en motionär&#8230; De äter olika, tränar olika och tänker olika. Samma gäller för organisationer.</p>
<p>För att provocera er lite måste jag säga att jag är mer för den mindre och specialiserade verksamheten. Vi måste skapa kvalitet och incitament innan vi kan sälja till massorna.</p>
<p>För att illustrera, tror ni inte att Hollywood har en otrolig effekt på andelen unga som vill bli skådespelare? Tänk om det fanns samma exklusiva glamour i vetenskapen?</p>
<p>To be continued!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Alexander Sehlström</title>
		<link>http://blogg.ungaforskare.org/ordforande/2008/07/12/vad-arbetar-unga-forskare-for/comment-page-1/#comment-10</link>
		<dc:creator>Alexander Sehlström</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 12 Jul 2008 11:00:05 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://blogg.fuf.org/ordforande/2008-07-12/vad-arbetar-unga-forskare-for/#comment-10</guid>
		<description>FYI. I FUF-historia.doc som jag hittade står det följande om förbundets skapelse:

Stiftelsen UF - de första åren
Initiativet till Stiftelsen Unga Forskare togs av Tekniska museet och tidskriften INDUSTRIA. Man ville stimulera ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik genom att anordna tävlingar liknande dem som Science Service arrangerade i USA. Man ville också se om svenska ungdomar kunde mäta sig med amerikanska genom att skicka en svensk vinnare till den stora finalen i USA. Stiftelsens styrelse bildades interimistiskt den 27 november 1962. Den konstituerades ordentligt i Stockholm den 3 april 1963 då den första rikstävlingen Unga Forskare pågick som bäst. Denna utställning hade föregåtts av regiontävlingar under årets början.

UfoR
Den 21 april 1968 hölls något som kallades Unga forskares riksstämma med representanter för naturvetenskapliga ungdomsföreningar. Man valde ett &quot;Unga forskares klubbråd&quot; med fem ledamöter. Detta fick i uppgift att omarbeta de stadgar för Riksförbundet Unga Forskare som antagits och att precisera sina arbetsuppgifter. Meningen var att riksstämman skulle välja det nämnda rådet, som tillsammans med stiftelsens styrelse skulle tillsätta ledamöter i Riksförbundet UFs representantförsamling och Unga Forskares arbetsutskott. Därtill fanns distriktsorganisationer parallellt med att stiftelsen hade regionkommittéer. Rätt komplicerat, alltså. UFoR tog emellertid en annan form från riksstämman 1962 som då kallades för den andra men senare räknades som den första. Riksstämman skulle välja förbundets styrelse och därtill Unga Forskare-klubbarnas råd som skulle &quot;hålla kontakt med klubbarna och den lokala verksamheten&quot; och sedan också fick rätt att utse två av styrelsens ledamöter. Man ska tänka på att UFoR inte var någon stor organisation. 1970 hade man (ungefär 300) medlemmar i (några) lokala klubbar. (Givetvis behövs det fyllas i om verksamhet och aktiviteter.)

Förbundet bildas
Att ha två organisationer med namnet &quot;Unga Forskare&quot; ledde naturligtvis till problem och ibland stora konflikter inte minst när man försökte få tag på pengar. Man enades så småningom att det bästa vore att förena de bägge organisationerna; stiftelsen och ungdomsförbundet. Den lösning som valdes var att stiftelsen bytte namn till Förbundet Unga Forskare och samtidigt i sina stadgar införde möjlighet för fysiska personer att bli medlemmar genom anslutna föreningar. Unga forskares riksförbund lades ner och överförde sina tillgångar och all verksamhet till det nya förbundet. Den nya organisationen var en sammansättning av sina föregångare. De fysiska medlemmarna från ungdomsföreningarna skulle hålla en årlig rikskonferens där de utsåg sex av förbundets styrelseledamöter och sex ombud att delta på förbundets årsmöte. Till det senare kom även representanter för de centrala medlemmarna, vilka utgjordes av olika organisationer. Årsmötet valde ytterligare sex styrelseledamöter samt förbundsordförande. Stiftelsens namnbyte och stadgeändringar ägde rum 13:e april 1976. UFoR lades ned den 9 januari 1977 med verkan dagen efter. FUFs första rikskonferens hölls 3:e april 1977 och det första årsmötet enligt den nya ordningen 5:e april. Se där flera möjliga födelsedagar för FUF!
De följande åren utvecklades FUF alltmer till ett enhetligt ungdomsförbund. Stadgarna ändrades 1981 så att en årlig riksstämma, till vilken föreningarna och de centrala medlemmarna fick skicka ombud, valde hela styrelsen. Begreppet centrala medlemmar togs bort vid den stora stadgerevisionen vid RS 1985 och trädde i kraft vid RS 1986.&quot;</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>FYI. I FUF-historia.doc som jag hittade står det följande om förbundets skapelse:</p>
<p>Stiftelsen UF &#8211; de första åren<br />
Initiativet till Stiftelsen Unga Forskare togs av Tekniska museet och tidskriften INDUSTRIA. Man ville stimulera ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik genom att anordna tävlingar liknande dem som Science Service arrangerade i USA. Man ville också se om svenska ungdomar kunde mäta sig med amerikanska genom att skicka en svensk vinnare till den stora finalen i USA. Stiftelsens styrelse bildades interimistiskt den 27 november 1962. Den konstituerades ordentligt i Stockholm den 3 april 1963 då den första rikstävlingen Unga Forskare pågick som bäst. Denna utställning hade föregåtts av regiontävlingar under årets början.</p>
<p>UfoR<br />
Den 21 april 1968 hölls något som kallades Unga forskares riksstämma med representanter för naturvetenskapliga ungdomsföreningar. Man valde ett &#8221;Unga forskares klubbråd&#8221; med fem ledamöter. Detta fick i uppgift att omarbeta de stadgar för Riksförbundet Unga Forskare som antagits och att precisera sina arbetsuppgifter. Meningen var att riksstämman skulle välja det nämnda rådet, som tillsammans med stiftelsens styrelse skulle tillsätta ledamöter i Riksförbundet UFs representantförsamling och Unga Forskares arbetsutskott. Därtill fanns distriktsorganisationer parallellt med att stiftelsen hade regionkommittéer. Rätt komplicerat, alltså. UFoR tog emellertid en annan form från riksstämman 1962 som då kallades för den andra men senare räknades som den första. Riksstämman skulle välja förbundets styrelse och därtill Unga Forskare-klubbarnas råd som skulle &#8221;hålla kontakt med klubbarna och den lokala verksamheten&#8221; och sedan också fick rätt att utse två av styrelsens ledamöter. Man ska tänka på att UFoR inte var någon stor organisation. 1970 hade man (ungefär 300) medlemmar i (några) lokala klubbar. (Givetvis behövs det fyllas i om verksamhet och aktiviteter.)</p>
<p>Förbundet bildas<br />
Att ha två organisationer med namnet &#8221;Unga Forskare&#8221; ledde naturligtvis till problem och ibland stora konflikter inte minst när man försökte få tag på pengar. Man enades så småningom att det bästa vore att förena de bägge organisationerna; stiftelsen och ungdomsförbundet. Den lösning som valdes var att stiftelsen bytte namn till Förbundet Unga Forskare och samtidigt i sina stadgar införde möjlighet för fysiska personer att bli medlemmar genom anslutna föreningar. Unga forskares riksförbund lades ner och överförde sina tillgångar och all verksamhet till det nya förbundet. Den nya organisationen var en sammansättning av sina föregångare. De fysiska medlemmarna från ungdomsföreningarna skulle hålla en årlig rikskonferens där de utsåg sex av förbundets styrelseledamöter och sex ombud att delta på förbundets årsmöte. Till det senare kom även representanter för de centrala medlemmarna, vilka utgjordes av olika organisationer. Årsmötet valde ytterligare sex styrelseledamöter samt förbundsordförande. Stiftelsens namnbyte och stadgeändringar ägde rum 13:e april 1976. UFoR lades ned den 9 januari 1977 med verkan dagen efter. FUFs första rikskonferens hölls 3:e april 1977 och det första årsmötet enligt den nya ordningen 5:e april. Se där flera möjliga födelsedagar för FUF!<br />
De följande åren utvecklades FUF alltmer till ett enhetligt ungdomsförbund. Stadgarna ändrades 1981 så att en årlig riksstämma, till vilken föreningarna och de centrala medlemmarna fick skicka ombud, valde hela styrelsen. Begreppet centrala medlemmar togs bort vid den stora stadgerevisionen vid RS 1985 och trädde i kraft vid RS 1986.&#8221;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
